Fotokatalys är en reaktion som kan användas vid rening av avloppsvatten vilket är viktigt då avloppsvatten är en källa till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillräckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strålning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjälp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet är att med hjälp av tre appliceringsmetoder fästa titandioxid på en termoplastisk textil. Härigenom skapas en vattenrenande textil. Syftet är också att öka den effektiva ytan jämfört med tidigare exempel i litteraturen för att på sätt få högre effektivitet. Ett tema för projektet är alltså att skapa en lämplig textil konstruktion för textil fotokatalys i ett modellsystem. Under den här kandidatuppsatsen, som har genomförts på Textilhögskolan i Borås, har ålgräsängar använts som inspirationskälla under skapandet av en textil konstruktion. Ålgräs (Zostera Marina) växer på havsbottnar och utgörs av långa vajande stjälkar. Ålgräs är enhjärtbladiga växter och som sådana klorofyllbärande. De kan sålunda fånga solljus. Ålgräs växer i ängar och vid framtagning av konceptet till den tänka strukturen mimikera strukturen hos dessa ålgräsängar. Härigenom uppnås en större effektiv yta och en struktur som syftar till att bättre ta om hand det infallande solljuset än tidigare konstruktioner. Tuftning som sällan används för tekniska textilier kommer brukas för denna biometriska struktur. Tre appliceringsmetoder för titandioxid har studerats vidhäftning med hjälp av TPU film, användning av UV-härdande akrylat och insmältning. Insmältning undersökte huruvida det gick att smälta fast titandioxid i pulverform direkt på garnet. Materialva- let i detta modellsystem var polypropen, valet av polypropen grundar sig i att det är en termoplast och som sådan är smältbar och flyter i vatten, likt ålgräs. Dessutom är den hydrofob, billig och frigör inga hälsoskadliga ämnen vid användning. Det konstruera- des en produktionslinje för att producera metervara av titandioxidbelagt polypropen garn genom insmältning. Detta var ett försök till att effektivisera och ta fram nytän- kande appliceringsmetoder. Resultatet blev en produktionslinje som kunde producera metervara av titandioxidbelagt garn genom insmältning. Fotokatalytisk aktivitet indikerades med hjälp av metylenblå. Av testresultaten kunde det konstateras att när titandioxid applicerats på garn med hjälp av en TPU film erhölls bäst fotokatalytiska egenskaper. Beläggning med hjälp av UV-härdande akrylat funge- rar också men det befanns vara något sämre. En bakterieanalys genomfördes för att ytterligare säkerhetsställa effekten av appliceringsmetoderna. Under testet användes vatten från Viskan för att resultatet skulle återspegla en verklighetsnära situation. Re- sultaten visade även här att TPU filmen var den bästa appliceringsmetoden. Bakterie- halten i vatten behandlat med fotokatalytisk TPU applicerad titandioxid kunde dras ner till tusenfalt drickbara nivåer. Analyser av SEM-bilder gav en ökad förståelse för varför de olika beläggningsmetoderna fungerade så som de gjorde. Då både den foto- katalytiska analysen och bakterieanalysen indikerade på att en reaktion mellan titandi- oxiden och UV-ljuset uppstått med önskad effekt.

Introduktion UV (ultraviolett) -ljus kommer från solens strålar och kan både ge oss fördelar och nackdelar. UV-ljus delas upp som UVA, UVB och UVC. Det positiva är att bildningen av vitamin-D startas upp av UV-ljus. Negativt är risken för erytem (solbränna) och därefter den ökade risken för utveckling av hudcancer. För att slippa erytem kan åtgärder som heltäckande kläder och solskyddsmedel användas. Solskyddsmedel kommer i många former som t.ex. kräm, spray, och stift men även med olika SPF (sun protection factor). Lågt solskydd är SPF 6 och 10, medelhögt SPF 15, 20 och 25, högt skydd är SPF 30 och 50 och mycket högt skydd är SPF 50+. En metod för att mäta hur mycket skydd som sitter kvar efter exponering av vatten är att använda sig av en aktinometer KI (kaliumjodid) som reagerar vid exponering av solljus. Syfte Syftet är att undersöka hur mycket av olika solskyddsmedel som sitter kvar efter exponering av vatten. Metod Denna studie är en laborativ undersökning och utgick från att mäta det kvarvarande skyddet av fyra olika solskyddsmedel efter vattenexponering. Detta gjordes med kaliumjodid som är en aktinometer och kunde ge ett värde på skillnaderna mellan de olika testen. I metoden för artikelsökningen användes sökord som kunde generera relevanta artiklar, varav tre originalartiklar till diskussionen hittades, samt två till inledningen. För att begränsa antal träffar på sökningarna användes filter. Sedan hittades fem källor till inledningen med hjälp av ledande sökord på google.se. Resultat Resultatet för den egna laborationen sammanställdes med diagram och det visades inte vara någon större skillnad mellan solskyddens absorption av solljus, förutom Sollotion SPF 50+ som klarade av vattenbadet sämst. Diskussion Resultatet visade skillnader mellan de olika solskydden gällande deras egenskaper att stå emot vatten. Det visade sig ett en del solskydd klarade av ett vattenbad bättre än andra. Vad detta kan bero på är att solskydden innehåller olika solskyddsämnen och vattenresistenta ämnen. Även metoden för utförandet av laborationerna både den egna och artiklarna skiljde sig åt, vilket kan ge olika resultat för solskyddsmedlen. Slutsats Beroende på vilket solskydd som testas visar solskydden olika bra egenskaper att behålla sitt solskydd efter vattenexponering. För att dra generella slutsatser om alla solskyddsmedel krävs en större mängd material och forskning.

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden. Sjuksköterskor ska arbeta preventivt mot ohälsa och ge information om riskfyllt beteende för att förebygga sjukdom och skada. Med tanke på detta var syftet med litteraturstudien att kartlägga riskfaktorer för malignt melanom som grund för sjuksköterskans preventiva arbete. Orems egenvårdsteori ligger till grund för studien. Litteraturstudien är baserad på elva vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras i fem huvudteman: socioekonomiskt status, livsstilsfaktorer, sjukvårdspersonalens brister, patienternas kunskap och attityder samt individuella faktorer. Hög socioekonomisk position hade samband med ökat insjuknande och högre överlevnad. Högt intag av grönsaker, frukt och fisk hade skyddande effekt. Sjukvårdspersonalen hade bristande kommunikation om risker och för lite tid för att förmedla information om sjukdomen. Solarier användes mer bland yngre, trots att de hade vetskapen om att solarier ökade utvecklingen. Individuella faktorer såsom exempelvis ljus hud, fler fräknar och antal solbrännor under barndomen associerades med ökad utveckling av malignt melanom.Nyckelord: Kommunikation, kost, livsstil, malignt melanom, Orem, prevention, socioekonomiskt status, UV-strålning. / Malignant Melanoma is one of the ten most common cancer diseases. The disease has increased due to changed sun and travel habits. The development depends on UV-radiation from the sun and increasing use of sunbeds. Today it’s the younger women who are most affected. Malignant Melanoma has to be diagnosed in an early stage because it’s prerequisite with a better survival. The nurse should work preventive against illness and give information about risky behaviour so that diseases and injuries are obviated. Taking this into consideration the aim of this literature review was to determine risk factors for Malignant Melanoma that can be used by the nurse in the preventive work. Orem’s Self-Care Deficit Theory of Nursing underlies this study. The study was based on eleven scientific articles and the result was presented in five main themes: socioeconomic status, lifestyle, lack in the medical service, patient’s knowledge and attitude and individual factors. High socioeconomic position was associated with more illness and higher survival. A high intake of vegetable, fruit and fish had a protective effect. There was a lack in the medical service about risk communication and little information was given about the disease. It was the younger individuals who used sunbeds, even though they had knowledge about the relation between sunbed use and the development of Malignant Melanoma. Examples for individual factors which were associated with a higher development for Malignant Melanoma was fair skin, freckles and the quantity of sunburns during the childhood.Keywords: Communication, diet, lifestyle, Malignant Melanoma, Orem, prevention, socioeconomic status, UV-radiation.