<p>Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförändringar bland poliser som är i farozonen för välfärdssjukdomar. Målet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförändringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Information har hämtats från litteratur och Internet och sedan har olika modeller jämförts mot varandra. Uppsalamodellen har jämförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförändringar är svåra att genomgå på egen hand, men med rätt handledning och med små steg i taget är det ingen omöjlighet att lyckas. Dock kräver förändringar tid och ingen människa kan förvänta sig några mirakelkurer som snabbt leder till ökad hälsa.</p>

<p>I den norrländska glesbygden blir de tjänstgörande poliserna inte yngre eller fler till antalet. Syftet med rapporten är att beskriva de fördelar och nackdelar som finns med att arbeta som polis på en liten ort samt att belysa problem som uppstår i och kring polisorganisationen för glesbygden. Framtida rekryteringar till glesbygden måste vara mera specifikt inriktade mot vad som krävs av de poliser som ska tjänstgöra på mindre orter. Polismyndigheterna måste kunna erbjuda mer än en rik fritid med jakt och fiske. I olika statliga utredningar beskrivs problem som ojämn åldersstruktur, bristande resurser, dålig arbetsmiljö och glesbygdsspecifika faktorer. De poliser jag intervjuat har också redogjort för dessa problem. Av dessa polisers beskrivningar av fördelarna respektive nackdelarna med att arbeta som polis på en liten ort har jag kunnat skapa mig en uppfattning om deras arbetsförhållanden. De beskriver alla ett omväxlande arbete där de har stora möjligheter att påverka den polisiära verksamheten och att de har en mycket personlig arbetsplats med bra kontakter. Om du vill göra karriär bör du tänka på att den lilla stationen genom tradition fortfarande är låst vid förlegade åldersprinciper och att din lön utvecklas sämre. För att få en så representativ bild som möjligt har jag valt att intervjua poliser ur olika åldersgenerationer. Resultatet av intervjuerna visar en samstämmig uppfattning att på en mindre ort är du alltid polis och att allmänheten är dina bästa informatörer.</p>

<p>Denna rapport undersöker vad som händer när en polis har tvingats använda sitt tjänstevapen i nödvärn, nöd eller med laga befogenhet. I bakgrunden presenteras statistik om hur ofta och mot vad poliser i Sverige skjuter och när enligt lagstiftningen en polis har rätt att skjuta. Vidare presenterar rapporten de olika studier som gjorts på poliser som skjutit i tjänsten, vilka psykiska reaktioner de har upplevt. Rapporten presenterar de krav som Polismyndigheterna har för att utreda dessa händelser samt hur de ska hjälpa och stötta den enskilda polismannen. För att kontrollera hur omhändertagandet och utredning upplevs redovisas tre intervjuer med poliser som skjutit i tjänsten. Intervjuerna beskriver hur polismännen har upplevt händelserna, hur de upplevt utredningarna, vilka reaktioner som följt av händelserna samt vilket stöd och omhändertagande de fått från Polismyndigheterna. Poliserna i intervjuerna beskriver att de upplevt olika psykiska reaktioner efter händelserna t.ex. irritation, och sömnsvårigheter. Resultatet visar att det är stor skillnad för omhändertagandet mellan olika Polismyndigheter och att samtliga intervjuade känt att de behövt hjälp och stöd av något slag.</p>

<p>Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll. Sammanlagt intervjuade vi fyra kvinnliga chefer på olika polismyndigheter och intervjuerna bestod av frågor som bygger på syftet. Det resultat som vi fick fram visade att intervjupersonerna upplever sig själva som bra chefer som leder sitt lag framåt och är lyhörda mot gruppen. De menade också att de bemötte alla sina kollegor på samma sätt och att deras chefsroll stärktes med tiden. De upplevde också att bemötandet från deras kolleger var positivt över lag. En slutsats vi drog var att intervjupersonerna verkade arbeta på ett liknande sätt, att diskutera sig fram till beslut i gruppen så att alla känner sig delaktiga. De verkade alla arbeta utifrån att skillnaden mellan chef och kollega skulle bli mindre, eftersom de ville att kollegorna skulle vara delaktiga i arbetet och få vara med och bestämma. Arbetet bygger på den teori och resultat vi fick fram och då teorin bara är skriven av kvinnliga författare ger det arbetet sin prägel.</p>

<p>Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kåranda. Fokus lades på vad som kan hända när den starka kåranda övergår till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrån lednings- och individperspektiv. Studien hade även till syfte att skapa en förståelse för kårandans betydelse och hur den påverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur användes som utgångspunkt för att underlätta förståelsen för kårandans påverkan på organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gällande svårigheten för ledningen att påverka organisationskulturen och därmed även kårandan. Data insamlades genom litteraturstudier samt genom granskning av undersökningen utförd år 2005 av Polisförbundet gällande etik bland deras medlemmar. Resultatet av studien visade att inom poliskåren är organisationskulturen väldigt stark och tydlig och uttrycks bland annat genom den så kallade kårandan. Anledningen till att kårandan är så pass viktig och stark kan främst ha att göra med de risker yrkesutövningen medför. Studien visade även på att de mer etablerade kollegorna på arbetsplatsen har en viktig roll i formandet av den nya aspiranten. Studien visar tydligt att ledningen har en viktig roll i utvecklingen av en kåranda med positiva effekter detta genom att utse lämpliga handledare som är goda föredömen och inte tolererar felsteg. Ledningen bör även föra en ständig diskussion om det etiska förhållningssättet</p>

<p>Under 2005 omkom 34 personer i olyckor med fritidsbåtar. Av de 981 sjöräddningsinsatserna som genomfördes 2005 utgjorde cirka 70 % räddningsinsatser för fritidsbåtar. Det ställs idag inga som helst krav på formell kompetens på den som vill framföra en båt så länge den inte är längre än tolv meter och bredare än fyra meter. Båten får dessutom lov att gå hur fort som helst. Sammanlagt äger de svenska hushållen ungefär 718 000 fritidsbåtar. Bland motorbåtsägarna har nästan 130 000 ingen utbildning för att köra båt. Syftet med den här rapporten är att analysera orsaken till de allvarliga olyckor till sjöss där fritidsbåtar är inblandade samt att undersöka vilka åtgärder man skulle kunna ta till för att förebygga sjöolyckor. Jag har genom tillgängligt material och intervjuer analyserat olycksorsaker, samt i samspråk med sakkunniga lagt fram förslag för att förebygga sjöolyckor. De sakkunniga har bestått av myndighetspersonal inom sjöräddning/övervakning samt personer inom branschen med fritidsbåtar. Resultatet jag har kommit fram till är att höga farter, okunskap samt alkohol ofta är inblandat i allvarliga båtolyckor men brist på övergripande statistik och uppföljningar gör resultatet osäkert. Något som jag och de sakkunniga däremot är säkra på är att en attitydförändring gällande bestämmelserna till sjöss skulle minska antalet olyckor.</p>

<p>Syftet med vår rapport har varit att undersöka om poliser känner att de kan anmäla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gäller för polis när det gäller undantagsbestämmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjänstegraderna polisen har att rätta sig efter då de kör bil. I vårt teorikapitel berättar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att få in empiriskt material har vi använt oss av att skicka ut enkäter. Dessa enkäter har skickats till olika polismyndigheter i olika delar av Sverige. I svaren vi fått in kan man se att nästan hälften av poliserna är beredda att bötfälla en kollega som är i tjänst då denna begår en trafikförseelse. Med andra ord så är det inte främmande för de poliser vi fått svar från att anmäla sin kollega. När kollegan inte är i tjänst är det nästan ingen som inte skulle kunna ge sin kollega en ordningsbot.</p>

<p>Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mångfaldsplan. Därför har vi studerat två myndigheters mångfaldsplaner och ställt frågor utifrån dessa till de ansvarig inom varje myndighet. Kåren är idag väldigt homogen med tanke på kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag är kvinnor och någon statistik på hur många invandrare som finns ute på myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat från bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer från en av landets polismyndigheter. Vi valde ut en mångfaldsplan som vi valde att granska närmare. Efter att ha granskat policydokumentet tog vi kontakt med en av de personer som varit med och utformat dokumentet och ställde frågor kring dokumentet för ytterligare information. Därefter intervjuades två polisaspiranter som fick berätta om hur de upplevde att myndigheten jobbade med frågan. För att säkerställa att målen uppnås anser vi att det klart och tydligt framgå vem som är ansvarig för åtgärden, exakt vad denna person skall göra och när det skall vara genomfört. Vi har genom detta arbete gett en bild av vad mångfald är för något samt vad det betyder för vårat samhälle. För att en förändring skall kunna bli möjlig anser vi att rekryteringen till polisskolorna bör ses över, detta för att fler personer med annan kulturell bakgrund än Svensk skall kunna berika organisationen med deras erfarenheter och kunnande.</p>

<p>I mitten av 80-talet gjordes upptäckter för att kunna använda DNA för personidentifiering. Utvecklingen har lett till att tekniken nu är given hos polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Syftet med rapporten är att beskriva för och nackdelar med DNA-register ur ett brottsutredande perspektiv samt dess inverkan på personliga integriteten. Rapporten bygger på litteraturstudier och på webbaserad information. Resultatet av denna rapport är att de olika DNA-registren är ett bra verktyg för polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet. Detta verktyg leder inte bara till att personer döms för olika brott utan även att misstänkta helt kan frias från misstanke. Polisen kan också avfärda vissa personer från utredningar utan att behöva ägna tid åt att utreda deras inblandning på annat sätt. DNA-registren kan leda till att polisens utredningar på ett tidigt stadium kan ledas åt rätt håll. Den inverkan som dessa register har på den personliga integriteten är inte omfattande. De personer som registreras i DNA-registret är bara de som blivit dömda till annan påföljd än böter och det är därför bara dessa personers integritet som påverkas. Personliga integriteten hos vanliga personer som inte begått brott kan påverkas i de fall de blir utsatt för en provtagning som skäligen misstänkta för ett brott eller om synnerligen anledning finns</p>

<p>Syftet med arbetet är att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltäckande DNA-register skulle kunna innebära. Dagens lagstiftning innebär att DNA-prov får tas på alla som är skäligen misstänkta för brott, även om det inte är nödvändigt för utredningen av brottet. Lagändringen innebär dessutom att DNA-prov även skall få tas på personer som inte är skäligen misstänkta för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fängelse. Ett heltäckande register skulle innebära att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstänkta utan direkt kunna jämföra spår från en brottsplats mot det heltäckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gång har de som varit negativt inställda till ett heltäckande register förutspått att det skulle vara ett hot mot vår integritet genom att genetiska egenskaper lagras. Ytterligare argument mot ett heltäckande DNA-register har varit kostnaden, svårigheter att få personer att frivilligt lämna prov samt säkerhet vid förvaring av prover. Förespråkarna har ansett att ett heltäckande DNA-register inte utgör något hot mot vår integritet eftersom våra genetiska egenskaper inte lagras i ett register för kriminaltekniskt bruk. Ett heltäckande DNA-register kan innebära en samhällsekonomisk besparing. För att registret inte ska uppfattas som integritetskränkande bör hela befolkningen finnas med i registret.</p>