• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Utvärdering av granskningssystem för SCB:s undersökningar Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik och Konjunkturstatistik över Vakanser

Adolfsson, Chandra January 2007 (has links)
<p>I denna studie har undersökningarna Kortperiodisk Sysselsättningsstatistiks (KS) och Konjunkturstatistik över Vakansers (KV) befintliga granskningssystem utvärderats med avseende på hur effektivt det är. Processdata har framställts och analyserats. Resultaten tyder på att många av de inkomna blanketterna med misstänkt felaktiga uppgifter inte rättas upp, utan tvingas igenom trots att granskningssystemet ej accepterade uppgifterna. Det befintliga granskningssystemet har en högre träffsäkerhet avseende KS-undersökningen, men både KS och KV skulle kunnas granskas mer effektivt.</p><p>För att utvärdera det befintliga granskningssystemet ytterligare användes en poängfunktion. Till studien fanns tillgång till både helt ogranskat material och helt granskat material och dessa material användes i poängfunktionen. Det uppräknade ogranskade värdet för varje objekt jämfördes med det uppräknade granskade värdet och ställdes i relation till respektive skattade branschtotal. De poängsatta blanketterna rangordnades sedan. Därefter analyserades materialet för att försöka finna var det skulle vara lämpligt att sätta det tröskelvärde som skulle skilja det material som ”egentligen” skulle ha behövts granskas från det som kunde ha lämnats orört. Att sätta tröskelvärdet är svårt. Här gjordes det godtyckligt utifrån kriterierna att det fel som införs i skattningarna för att allt material inte granskas skulle hållas så lågt som möjligt samt att antalet blanketter som skulle behöva granskas manuellt av produktionsgruppen också skulle hållas så lågt som möjligt. Även här visade det sig att det befintliga granskningssystemet inte är så effektivt som önskas. När resultaten från denna del av utvärderingen analyserades upptäcktes problem som beror på blankettutformningen. Skulle blanketterna ses över och åtgärdas skulle det fel som införs för att allt material inte granskas kunna minskas avsevärt. Genom att minska det införda felet kan tröskelvärdet förmodligen sättas på en ny nivå vilket medför att omfattningen av granskningen skulle minska ytterligare.</p><p>Hur skulle då ett mer effektivt granskningssystem kunna se ut? I den här studien har valet fallit på att testa ”significance editing” på KS-undersökningen, det som på svenska kallas för effektgranskning. En poängfunktion användes även här, denna tilldelar de inkomna blanketterna varsin poäng och dessa poäng rangordnas därefter. Efter att poängen rangordnats bestäms en gräns, ett tröskelvärde, och de blanketter med en poäng som överstiger tröskelvärdet granskas och rättas upp av produktionsgruppen. De blanketter med en poäng som understiger det satta tröskelvärdet rättas inte upp, utan behåller sina originalvärden. Poängfunktionen jämför det inkomna ogranskade, uppräknade, värdet med ett uppräknat ”förväntat” värde och ställer denna differens i relation till den skattade branschtotalen. Svårigheten ligger ofta i att hitta ett bra förväntat värde och detta problem uppstår ideligen i urvalsundersökningar. Tanken med effektgranskning är att omfattningen av granskningen ska minska och den granskning som utförs ska ha effekt på slutresultatet.</p><p>Det var inte lätt att hitta ett bra förväntat värde på den tid som stod till förfogande. Två problem som snabbt upptäcktes var dels att i KS-undersökningen finns inte uträknade säsongs- eller trendfaktorer per variabel. Dessutom byttes en mycket stor del av urvalet ut till kvartal 2 (som denna studie har avgränsats till att behandla). Detta har fått till följd att cirka hälften av objekten i urvalet inte går att följa bakåt i tiden eftersom de inte ingått i urvalet tidigare. I studien har respektive stratums medelvärde använts som förväntat värde. Resultaten visar att det valda förväntade värdet inte skulle ha använts i praktiken, men det fungerar bra i syfte att illustrera hur det i praktiken skulle kunna gå till att införa en mer effektiv granskning.</p>
2

Utvärdering av granskningssystem för SCB:s undersökningar Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik och Konjunkturstatistik över Vakanser

Adolfsson, Chandra January 2007 (has links)
I denna studie har undersökningarna Kortperiodisk Sysselsättningsstatistiks (KS) och Konjunkturstatistik över Vakansers (KV) befintliga granskningssystem utvärderats med avseende på hur effektivt det är. Processdata har framställts och analyserats. Resultaten tyder på att många av de inkomna blanketterna med misstänkt felaktiga uppgifter inte rättas upp, utan tvingas igenom trots att granskningssystemet ej accepterade uppgifterna. Det befintliga granskningssystemet har en högre träffsäkerhet avseende KS-undersökningen, men både KS och KV skulle kunnas granskas mer effektivt. För att utvärdera det befintliga granskningssystemet ytterligare användes en poängfunktion. Till studien fanns tillgång till både helt ogranskat material och helt granskat material och dessa material användes i poängfunktionen. Det uppräknade ogranskade värdet för varje objekt jämfördes med det uppräknade granskade värdet och ställdes i relation till respektive skattade branschtotal. De poängsatta blanketterna rangordnades sedan. Därefter analyserades materialet för att försöka finna var det skulle vara lämpligt att sätta det tröskelvärde som skulle skilja det material som ”egentligen” skulle ha behövts granskas från det som kunde ha lämnats orört. Att sätta tröskelvärdet är svårt. Här gjordes det godtyckligt utifrån kriterierna att det fel som införs i skattningarna för att allt material inte granskas skulle hållas så lågt som möjligt samt att antalet blanketter som skulle behöva granskas manuellt av produktionsgruppen också skulle hållas så lågt som möjligt. Även här visade det sig att det befintliga granskningssystemet inte är så effektivt som önskas. När resultaten från denna del av utvärderingen analyserades upptäcktes problem som beror på blankettutformningen. Skulle blanketterna ses över och åtgärdas skulle det fel som införs för att allt material inte granskas kunna minskas avsevärt. Genom att minska det införda felet kan tröskelvärdet förmodligen sättas på en ny nivå vilket medför att omfattningen av granskningen skulle minska ytterligare. Hur skulle då ett mer effektivt granskningssystem kunna se ut? I den här studien har valet fallit på att testa ”significance editing” på KS-undersökningen, det som på svenska kallas för effektgranskning. En poängfunktion användes även här, denna tilldelar de inkomna blanketterna varsin poäng och dessa poäng rangordnas därefter. Efter att poängen rangordnats bestäms en gräns, ett tröskelvärde, och de blanketter med en poäng som överstiger tröskelvärdet granskas och rättas upp av produktionsgruppen. De blanketter med en poäng som understiger det satta tröskelvärdet rättas inte upp, utan behåller sina originalvärden. Poängfunktionen jämför det inkomna ogranskade, uppräknade, värdet med ett uppräknat ”förväntat” värde och ställer denna differens i relation till den skattade branschtotalen. Svårigheten ligger ofta i att hitta ett bra förväntat värde och detta problem uppstår ideligen i urvalsundersökningar. Tanken med effektgranskning är att omfattningen av granskningen ska minska och den granskning som utförs ska ha effekt på slutresultatet. Det var inte lätt att hitta ett bra förväntat värde på den tid som stod till förfogande. Två problem som snabbt upptäcktes var dels att i KS-undersökningen finns inte uträknade säsongs- eller trendfaktorer per variabel. Dessutom byttes en mycket stor del av urvalet ut till kvartal 2 (som denna studie har avgränsats till att behandla). Detta har fått till följd att cirka hälften av objekten i urvalet inte går att följa bakåt i tiden eftersom de inte ingått i urvalet tidigare. I studien har respektive stratums medelvärde använts som förväntat värde. Resultaten visar att det valda förväntade värdet inte skulle ha använts i praktiken, men det fungerar bra i syfte att illustrera hur det i praktiken skulle kunna gå till att införa en mer effektiv granskning.

Page generated in 0.054 seconds