<p>Syftet med föreliggande studie var att utvärdera participation i ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården, i ett projekt för kvalitetsutveckling och processorientering inom vårdkedjan i Höglandsområdet, Jönköpings läns landsting.</p><p>Den övergripande målsättningen med projektet var att utveckla ett processorienterat och därigenom mer helhetsorienterat vårdsystem, för att uppnå bättre kvalitet för äldre vårdtagare, som ofta har behov av behandling vid olika enheter i vårdkedjan.</p><p>Syftet med studien var också att utvärdera hur participation förhåller sig till ständigt förbättringsarbete och lärande i riktning mot en processorientering av vårdkedjan och ökat fokus på patienten.</p><p>Vårdinstanserna i vårdkedjan inom samtliga sex kommuner och primärvårdsområden i Höglandsregionen, såväl som en medicinklinik och en rehabiliteringsklinik vid två olika sjukhus, har medverkat i studien. 55 personer, som representerade de olika yrkeskategorierna inom vårdkedjan, har deltgit i utvärderingen. Studien utfördes med hjälp av fokusgrupper och materialet analyserades ur ett fenomenografiskt perspektiv.</p><p>Resultaten visar att participation på alla nivåer i organisationen är en förutsättning för ett uthålligt kvalitetsutvecklingsarbete och en processorientering av vårdkedjan. Omfattningen av participationen avspeglas i omfattningen av ständigt förbättringsarbete och lärande.</p><p>Kritiska faktorer var ledningens förmåga att kommunicera med och informera de anställda, ledningens engagemang i fråga om att driva ett strukturerat och långsiktigt förändringsarbete, ett tydligt processägarskap inom vårdkedjan och adekvata resurser. Resultaten genererade åtskilliga intressanta frågor för fortsatt forskning och utveckling.</p>

Syftet med föreliggande studie var att utvärdera participation i ett förändringsarbete inom hälso- och sjukvården, i ett projekt för kvalitetsutveckling och processorientering inom vårdkedjan i Höglandsområdet, Jönköpings läns landsting. Den övergripande målsättningen med projektet var att utveckla ett processorienterat och därigenom mer helhetsorienterat vårdsystem, för att uppnå bättre kvalitet för äldre vårdtagare, som ofta har behov av behandling vid olika enheter i vårdkedjan. Syftet med studien var också att utvärdera hur participation förhåller sig till ständigt förbättringsarbete och lärande i riktning mot en processorientering av vårdkedjan och ökat fokus på patienten. Vårdinstanserna i vårdkedjan inom samtliga sex kommuner och primärvårdsområden i Höglandsregionen, såväl som en medicinklinik och en rehabiliteringsklinik vid två olika sjukhus, har medverkat i studien. 55 personer, som representerade de olika yrkeskategorierna inom vårdkedjan, har deltgit i utvärderingen. Studien utfördes med hjälp av fokusgrupper och materialet analyserades ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten visar att participation på alla nivåer i organisationen är en förutsättning för ett uthålligt kvalitetsutvecklingsarbete och en processorientering av vårdkedjan. Omfattningen av participationen avspeglas i omfattningen av ständigt förbättringsarbete och lärande. Kritiska faktorer var ledningens förmåga att kommunicera med och informera de anställda, ledningens engagemang i fråga om att driva ett strukturerat och långsiktigt förändringsarbete, ett tydligt processägarskap inom vårdkedjan och adekvata resurser. Resultaten genererade åtskilliga intressanta frågor för fortsatt forskning och utveckling.