<p>The nitrogen cycle in freshwater bodies is complex and consists of many separate processes affected by a number of important factors for example oxygen concentration in the water, temperature and circulation. Knowledge of the different components of the nitrogen cycle exists; however, a complete and comprehensive picture is difficult conceptually as well as theoretically. The available literature illustrates that the research on nitrogen and the related freshwater processes is still associated with high uncertainty of how much of the supplied nitrogen from the catchment is transported with the water versus and how much is lost due to denitrification, sedimentation or uptake by plants. This report is an interdisciplinary survey of Nitrogen discharge permitting. The research focuses in particular on the decision-making process, the levels of scientific standard and the administrative framework.</p><p>Application for Nitrogen discharge permits are decided by the Environmental Court with council from their own experts as well as relevant government authorities and organisations. The court bases their decisions largely on a report that is produced by a third party with direct input from the permit applicant. With the goal aimed at cheapest production of report results in a situation where data is incomparable and discontinuous and hinders consistent rulings. Where there is a lack of knowledge, decisions are based on assumptions, estimations and intuition. To be able to make profitable decision for the society in environmental questions concerning Nitrogen there has to be an adequate basis. It has also pushed the Environmental Court to use the Precautionary Principle since threshold values become general and are not context specific. This has resulted in court rulings that, in hindsight, are uneconomical both for the applicant and broader society.</p><p>The permitting process must consider a range of directives and regulations. The basis for Swedish environmental law, and more specifically Nitrogen permitting, includes Miljöbalken, the Council Directive concerning urban waste-water treatment, the Council Directive concerning the protection of waters against pollution caused by nitrates from agricultural sources and the Water Policy Directive. Furthermore, the Broviken area investigated in this report is classified as a Natura 2000 in which some portions are slated to switch over to nature reserve status. In addition to all these directives and regulations, Nitrogen permitting must also take into consideration the 15 Environmental Goals declared by the Swedish Government.</p> / <p>Kvävets kretslopp i limniska miljöer är ett komplext förlopp bestående av flera processer vilka påverkas av en rad omgivande faktorer. Kännedom finns om de olika delprocesserna men exakt kunskap och en täckande helhetsbild är svår att få. Vid litteratursökning och samtal med verksamma inom området framkommer en bild av att forskning bedrivits med fokus på kväve och dess processer men har under 1990-talet stannat av och inriktats mer på andra områden och ämnen. Man vet för tillfället till exempel inte med säkerhet hur stor del av det kväve som tillförs vattnet som transporteras vidare och hur står del som denitrifieras, sedimenterar eller tas upp av växter. Detta skapar en osäkerhet i massbalansberäkningar och olika analyser och beräkningar av kvävets transport och påverkan på sin omgivning.</p><p>I miljödomstolens arbete att bedöma en ansökan om kväveutsläpp för en verksamhet ber de utöver sina egna experter olika myndigheter och organisationer om synpunkter. Dessa hämtar fakta för sina utlåtande från rapporter om miljöstatus i området. Ofta baseras olika myndigheter och organisationers uttalanden på samma rapport, en rapport som sökanden indirekt varit med att framställa genom ett vattenvårdsförbund. Då vattenvårdsförbundet genom påtryckning från sina medlemmar söker den billigaste lösningen av uppgiften miljöövervakning låter man de som tar minst betalt framställa en rapport och utföra arbetet. Detta har lett till byte mellan utförare av analys, miljöövervakning och rapportsammanställning vilket gett en diskontinuitet i data då provtagning inte skett på samma sätt. Underlagen blir osäkra och svåra att jämföra med tidigare analyser, långsiktiga trender blir svåra att se. Gränsvärden blir inte platsspecifika utan generella vilket kan leda till ekonomiskt olönsamma beslut både för den sökande och för samhället.</p><p>Kunskap är nyckeln till framgång. Det gäller inom många områden och så även när det kommer till kvävets processer i limniska miljöer. Vid bristande kunskap fattas beslut som baseras på antaganden, uppskattning eller känsla. För att kunna fatta samhällsekonomiskt lönsamma beslut om miljöfrågor krävs det att man har adekvata underlag.</p><p>Det finns många direktiv och förordningar att ta hänsyn till vid en tillståndsprocess. Till grund för miljölagstiftningen som berör kväveutsläpp ligger miljöbalken, avloppsdirektiv, nitratdirektiv och ramdirektivet för vatten. Broviken, som är en del av det geografiskt undersökta området i Mälarens avrinningsområde, är ett Natura 2000 område i vilket delar även kommer att bli naturreservat. Utöver dessa bestämmelser ska hänsyn till de av regeringen uppsatta 15 miljömålen tas vid tillståndsansökan. Hur dessa ska implementeras i lagstiftningen är dock osäkert.</p><p>Detta arbete är en tvärvetenskaplig kartläggning av de processer som leder till ett tillstånd för kväveutsläpp. Arbetet fokuserar på tillståndsprocessen, kunskapsnivån och vem som förvaltar kunskapen. Arbetet visar på svårigheter med många olika direktiv och mål utan klarhet i hur de ska följas och hur brist på vetenskapligt adekvata underlag leder till en stor osäkerhet i miljöstatus och en situation där utvecklingen av kvävehantering står still.</p>

The nitrogen cycle in freshwater bodies is complex and consists of many separate processes affected by a number of important factors for example oxygen concentration in the water, temperature and circulation. Knowledge of the different components of the nitrogen cycle exists; however, a complete and comprehensive picture is difficult conceptually as well as theoretically. The available literature illustrates that the research on nitrogen and the related freshwater processes is still associated with high uncertainty of how much of the supplied nitrogen from the catchment is transported with the water versus and how much is lost due to denitrification, sedimentation or uptake by plants. This report is an interdisciplinary survey of Nitrogen discharge permitting. The research focuses in particular on the decision-making process, the levels of scientific standard and the administrative framework. Application for Nitrogen discharge permits are decided by the Environmental Court with council from their own experts as well as relevant government authorities and organisations. The court bases their decisions largely on a report that is produced by a third party with direct input from the permit applicant. With the goal aimed at cheapest production of report results in a situation where data is incomparable and discontinuous and hinders consistent rulings. Where there is a lack of knowledge, decisions are based on assumptions, estimations and intuition. To be able to make profitable decision for the society in environmental questions concerning Nitrogen there has to be an adequate basis. It has also pushed the Environmental Court to use the Precautionary Principle since threshold values become general and are not context specific. This has resulted in court rulings that, in hindsight, are uneconomical both for the applicant and broader society. The permitting process must consider a range of directives and regulations. The basis for Swedish environmental law, and more specifically Nitrogen permitting, includes Miljöbalken, the Council Directive concerning urban waste-water treatment, the Council Directive concerning the protection of waters against pollution caused by nitrates from agricultural sources and the Water Policy Directive. Furthermore, the Broviken area investigated in this report is classified as a Natura 2000 in which some portions are slated to switch over to nature reserve status. In addition to all these directives and regulations, Nitrogen permitting must also take into consideration the 15 Environmental Goals declared by the Swedish Government. / Kvävets kretslopp i limniska miljöer är ett komplext förlopp bestående av flera processer vilka påverkas av en rad omgivande faktorer. Kännedom finns om de olika delprocesserna men exakt kunskap och en täckande helhetsbild är svår att få. Vid litteratursökning och samtal med verksamma inom området framkommer en bild av att forskning bedrivits med fokus på kväve och dess processer men har under 1990-talet stannat av och inriktats mer på andra områden och ämnen. Man vet för tillfället till exempel inte med säkerhet hur stor del av det kväve som tillförs vattnet som transporteras vidare och hur står del som denitrifieras, sedimenterar eller tas upp av växter. Detta skapar en osäkerhet i massbalansberäkningar och olika analyser och beräkningar av kvävets transport och påverkan på sin omgivning. I miljödomstolens arbete att bedöma en ansökan om kväveutsläpp för en verksamhet ber de utöver sina egna experter olika myndigheter och organisationer om synpunkter. Dessa hämtar fakta för sina utlåtande från rapporter om miljöstatus i området. Ofta baseras olika myndigheter och organisationers uttalanden på samma rapport, en rapport som sökanden indirekt varit med att framställa genom ett vattenvårdsförbund. Då vattenvårdsförbundet genom påtryckning från sina medlemmar söker den billigaste lösningen av uppgiften miljöövervakning låter man de som tar minst betalt framställa en rapport och utföra arbetet. Detta har lett till byte mellan utförare av analys, miljöövervakning och rapportsammanställning vilket gett en diskontinuitet i data då provtagning inte skett på samma sätt. Underlagen blir osäkra och svåra att jämföra med tidigare analyser, långsiktiga trender blir svåra att se. Gränsvärden blir inte platsspecifika utan generella vilket kan leda till ekonomiskt olönsamma beslut både för den sökande och för samhället. Kunskap är nyckeln till framgång. Det gäller inom många områden och så även när det kommer till kvävets processer i limniska miljöer. Vid bristande kunskap fattas beslut som baseras på antaganden, uppskattning eller känsla. För att kunna fatta samhällsekonomiskt lönsamma beslut om miljöfrågor krävs det att man har adekvata underlag. Det finns många direktiv och förordningar att ta hänsyn till vid en tillståndsprocess. Till grund för miljölagstiftningen som berör kväveutsläpp ligger miljöbalken, avloppsdirektiv, nitratdirektiv och ramdirektivet för vatten. Broviken, som är en del av det geografiskt undersökta området i Mälarens avrinningsområde, är ett Natura 2000 område i vilket delar även kommer att bli naturreservat. Utöver dessa bestämmelser ska hänsyn till de av regeringen uppsatta 15 miljömålen tas vid tillståndsansökan. Hur dessa ska implementeras i lagstiftningen är dock osäkert. Detta arbete är en tvärvetenskaplig kartläggning av de processer som leder till ett tillstånd för kväveutsläpp. Arbetet fokuserar på tillståndsprocessen, kunskapsnivån och vem som förvaltar kunskapen. Arbetet visar på svårigheter med många olika direktiv och mål utan klarhet i hur de ska följas och hur brist på vetenskapligt adekvata underlag leder till en stor osäkerhet i miljöstatus och en situation där utvecklingen av kvävehantering står still.