Den svenska bokmarknaden är en ständigt föränderlig sfär. En plats där kreativa författare, böcker och företagsekonomi möts och står sida vid sida. Bokens värdekedja är en delikat förbindelse som vid minsta förändring kan ge långtgående effekter på bokmarknadens struktur, dess konkurrens och i slutändan även påverka konsumenterna. I föreliggande uppsats undersöks den mediala debatten under tiden för samgåendet mellan två huvudkonkurrenter, Akademibokhandeln och Bokia, som avtalade om en sammanslagning år 2012. Det litteratursociologiska perspektivet rörande litteratursamhället utgör den grundläggande teorin för undersökningen och utgår ifrån de villkor som finns för produktion, distribution och konsumtion av litteratur. Bokens värdekedja har under de senaste åren varit utsatt för förändring och har gått från att inbegripa ett antal olika parter till att i viss mån övertagits helt av de stora bokkoncernerna. Fenomenet går under benämningen vertikal integration. Denna avsmalning och centralisering av bokmarknaden illustreras väl av samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia. Studien av samgåendedebatten, dess olika läger och argument har empiriskt kartlagts genom att en mängd material från bransch- och dagspress, samt offentliga utredningar och myndighetsbeslut inhämtats och analyserats. Involverade parter skapade en förhållandevis saklig debatt med fokus på de konkreta utmaningarna och de möjliga framtida problemen med samgåendet. Huvudfrågan i debatten var om samgåendet mellan Akademibokhandeln och Bokia skulle komma att förändra bokmarknaden till det bättre, eller om det enbart var en akt i desperation som alla bokmarknadens aktörer sedermera skulle tvingas ta konsekvenserna av. Sammantaget är uppsatsens resultat att ägarfrågor kopplade till maktkoncentration inom bokbranschen är konnoterade med synnerligen starka känslor och åsikter. Debatten tangerade även vid frågan huruvida bokmarknaden skall vara en jämlik arena för distribution och konsumtion av litteratur, eller om marknadsmässiga krafter helt ska få sätta dagordningen och hur en sådan ordning kan garantera litteraturens egenvärde framför de dollargröna siffrorna i en balansräkning.