Spelling suggestions: "subject:"artistbeskattning"" "subject:"efterbeskattning""
1 |
Fria kapitalrörelser och oharmoniserade bolagsskattesystem : En studie av aktieutdelningsbeskattningens förhållande till EG-rättenDuniec, Alexander January 2009 (has links)
<p><p><strong></strong>Den indirekta beskattningen är numera nästintill fullständigt harmoniserad inom EU. Beskattningen av aktieutdelningar till fysiska personer är en direkt skatt vilken saknar direkt EG-rättslig reglering. Utformningen av denna beskattning är alltså lämnad åt de enskilda medlemsstaterna vilka tillämpar olika former av bolagsskattesystem. Dessa bolagsskattesystem varierar i sin tillämpning av ekonomisk dubbelbeskattning. Vissa stater önskar eliminera dubbelbeskattningen genom lättnader av olika slag, antingen på bolagsnivå eller på aktieägarnivå.</p><p>Vid internationella aktieinvesteringar uppstår dock problem ur statsfinansiell synvinkel. Lättnader av dubbelbeskattningen på en nivå blir kompenserade av beskattning på en annan nivå. Om ett av de två skattesubjekten, aktieägaren eller bolaget, befinner sig i ett annat land så uteblir denna kompensation. Detta gör att det är lockande för staterna att underlåta en tillämpning av lättnader om något av skattesubjekten befinner sig i ett annat land.</p>Medlemsstaterna är, trots avsaknad av EG-rättslig reglering, fortfarande bundna av regleringen i EG-fördraget. Detta har lett till att EG-domstolen i ett flertal fall underkänt skatteregler på grund av deras fördragsstridiga effekter. Den fria rörligheten för kapital avser garantera att kapitalrörelser sker obehindrat mellan medlemsstaterna. Om en stat underlåter att utsträcka sina eventuella lättnader till att gälla utdelningar från utländska bolag eller utdelningar från inhemska bolag till utländska aktieägare så påverkar staten investeringsbeslutet hos aktieägaren. Det blir mindre förmånligt att investera kapital utanför en viss stat eller inom en viss stat. Detta avskräcker från investeringar vilka, utan beskattningens närvaro, skulle företagits. En skatteregel av detta slag utgör därför en otillåten åtgärd vilken strider mot EG-fördragets regler om fri rörlighet.</p>
|
2 |
Fria kapitalrörelser och oharmoniserade bolagsskattesystem : En studie av aktieutdelningsbeskattningens förhållande till EG-rättenDuniec, Alexander January 2009 (has links)
Den indirekta beskattningen är numera nästintill fullständigt harmoniserad inom EU. Beskattningen av aktieutdelningar till fysiska personer är en direkt skatt vilken saknar direkt EG-rättslig reglering. Utformningen av denna beskattning är alltså lämnad åt de enskilda medlemsstaterna vilka tillämpar olika former av bolagsskattesystem. Dessa bolagsskattesystem varierar i sin tillämpning av ekonomisk dubbelbeskattning. Vissa stater önskar eliminera dubbelbeskattningen genom lättnader av olika slag, antingen på bolagsnivå eller på aktieägarnivå. Vid internationella aktieinvesteringar uppstår dock problem ur statsfinansiell synvinkel. Lättnader av dubbelbeskattningen på en nivå blir kompenserade av beskattning på en annan nivå. Om ett av de två skattesubjekten, aktieägaren eller bolaget, befinner sig i ett annat land så uteblir denna kompensation. Detta gör att det är lockande för staterna att underlåta en tillämpning av lättnader om något av skattesubjekten befinner sig i ett annat land. Medlemsstaterna är, trots avsaknad av EG-rättslig reglering, fortfarande bundna av regleringen i EG-fördraget. Detta har lett till att EG-domstolen i ett flertal fall underkänt skatteregler på grund av deras fördragsstridiga effekter. Den fria rörligheten för kapital avser garantera att kapitalrörelser sker obehindrat mellan medlemsstaterna. Om en stat underlåter att utsträcka sina eventuella lättnader till att gälla utdelningar från utländska bolag eller utdelningar från inhemska bolag till utländska aktieägare så påverkar staten investeringsbeslutet hos aktieägaren. Det blir mindre förmånligt att investera kapital utanför en viss stat eller inom en viss stat. Detta avskräcker från investeringar vilka, utan beskattningens närvaro, skulle företagits. En skatteregel av detta slag utgör därför en otillåten åtgärd vilken strider mot EG-fördragets regler om fri rörlighet.
|
Page generated in 0.052 seconds