Introduktion: I Sverige har det uppmätts att 27% av befolkningen har en luftvägsallergi. Dessa behandlas främst med symtomlindrande läkemedel men när detta inte räcker till kan allergenspecifik immunterapi (ASIT) övervägas. Denna behandling kan ges antingen sublingualt eller med subkutana injektioner. Den första studien om ASIT publicerades 1911 och sedan dess har många studier gjorts angående dess effekter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av subkutan immunterapi (SCIT). De områden som belystes var upplevelsen av information och kommunikation, psykisk och fysisk påverkan av biverkningar samt hur behandlingen inverkar på vardagen. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval gjordes på en allergimottagning i Mellansverige och tio personer intervjuades. Resultat: Behandlingen påverkade somliga delar av vardagen i viss mån, till exempel att det är tidskrävande och att den fysiska aktiviteten blir begränsad under behandlingsdagen. En del biverkningar förekom, främst allmänna och lokala. Dessa hade viss påverkan på vardagen relaterat till exempelvis trötthet och koncentrationssvårigheter. Kontakten med mottagningen upplevdes positivt och informationen som erhölls inför behandlingsstart upplevdes som tillräcklig. Dock framkom att informationen kring allvarligare biverkningar inte nått fram till alla. Slutsats: Både de upplevda biverkningarna och behandlingen som helhet hade en viss påverkan på patienternas vardag. Kommunikationen och informationen från vården upplevdes överlag positivt. Vidare forskning inom området behövs för att kunna avgöra om dessa resultat är överförbara till en bredare population. / Introduction: It has been measured that 27% of the population in Sweden has a respiratory allergy. Primarily this is treated symptomatically with medication but in cases where this do not work, allergen specific immunotherapy (ASIT) can be considered. ASIT can be administered either sublingually or subcutaneously. The first study acknowledging ASIT was published in 1911 and since then many studies have been performed regarding its effects.      Aim: The aim of this study was to examine patients experiences of subcutaneous immunotherapy (SCIT). This included how patients experienced information and communication, how side-effects affected patients physically and psychologically and how the treatment affected the patients’ everyday life.  Methods: A qualitative study design was used and data was collected with semi-structured interviews. A convenience sample was made at an allergy reception in central Sweden and ten people were interviewed. Results: Parts of the patients’ everyday life were affected to some extent, for example because the treatment is time consuming and that the physical activity has to be limited during the same day as the injection is given. Some side-effects occurred, primarily general and local ones. These affected the everyday life in the sense that the patients felt tired and experienced difficulty concentrating. The contact with the reception was described in a positive manner and the information received before starting treatment was described to be enough. Although the information regarding serious side-effects had not been reached by everyone. Conclusion: Both the experienced side-effects and the treatment in its whole had a certain impact on the patients’ everyday life. The patients described the communication and the information in a positive way. More studies need to be performed in this field to be able to determine whether these results are transferable to a broader population.

Prevalensen av allergisjukdomar har ökat kraftigt sedan mitten av 1900-talet. Allergenspecifik immunterapi är en immunmodulerande behandling som kan vara aktuell hos vissa individer med medelsvår till svår IgE-medierad allergi. Behandlingen kan administreras sublingualt eller subkutant. Syftet med detta litteraturarbete var att undersöka om sublingual immunterapi (SLIT) och subkutan immunterapi (SCIT) med husdammskvalsterallergen skiljer med avseende på förändring av symtom- och medicineringspoäng, specifika IgE- och IgG4-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Artiklar har sökts i databasen PubMed. Fem artiklar som undersökte effekten av både SLIT och SCIT valdes ut för att besvara syftet. SCIT gav en signifikant större minskning av symtompoängen för astma i studie 1 och 2, men ej i studie 3. Även medicineringspoängen för astma minskade signifikant mer med SCIT än SLIT i studie 2, men ej i studie 1. Studie 4 visade att SCIT minskade symtompoängen signifikant mer än SLIT. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs mellan SLIT och SCIT vad gäller minskning av symtompoäng för rinit i studie 1-3, medicineringspoäng för rinit i studie 1 och 2 eller totala medicineringspoängen i studie 3. SCIT ökade halten specifika IgG4-antikroppar signifikant mer än SLIT i studie 1, 2 och 5. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs mellan SLIT och SCIT vad gäller förändring av specifika IgE-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Resultaten från studierna tyder på att SLIT och SCIT är lika effektiva vid minskning av symtom- och medicineringspoäng för rinit efter 1-2 års behandling. SCIT kan däremot tänkas vara effektivare efter 3 års behandling. Vad gäller minskning av symtom- och medicineringspoäng för astma verkar SCIT vara effektivare än SLIT. SCIT ökar halten specifika IgG4-antikroppar mer än SLIT. Ingen skillnad mellan SLIT och SCIT verkar finnas vad gäller förändring av halten specifika IgE-antikroppar, IL-10 och IFN-γ. Fler randomiserade kontrollerade studier som gör en direkt jämförelse mellan SLIT och SCIT skulle vara önskvärt för att fastställa om långtidseffekterna mellan SLIT och SCIT med husdammskvalsterallergen skiljer eller ej.