Today, Sweden suffers from a shortage of housing in many of the country's growth areas, a shortage of housing that hardens the country's growth and the creation of new jobs. Svenskt Näringsliv believes that several measures are needed to solve the shortcoming. (Svenskt Näringsliv 2019) The structures in housing policy therefore need to be reviewed and a longterm solution is a must. In the short term, however, there is a possible saving in the country's tenant-owned apartments that, with more generous rules on subleasing, could provide a necessary supplement to temporary housing where needed. According to the current provisions of Bostadsrättslagen, a tenant-owner may sublease his apartment if the board of the tenant owners’ co-operative agrees to this. In cases where consent is not required, the tenant-owner has the opportunity to turn to Hyresnämnden, which will test the interests of the two parties against each other in order to decide the issue. Thus, it can be stated that it is not up to the tenant-owner himself to decide whether he can sublease his apartment. The revisions that have been made since Bostadsrättslagen was issued have been to the benefit of the tenant-owner. Despite this there are today various restrictions that prevents the tenant-owner from freely subleasing his apartment. The purpose of this essay has therefore been to clarify the reasoning behind the provisions of the regulations, test its relevance based on the current situation and finally to analyse whether it is appropriate to introduce free provisions on subleasing, for independent use, to the advantage of the tenant-owner. In order to investigate this, an overall literature study was first conducted to map the extent of the issue in sources of law. Subsequently, an in-depth analysis of the sources of law, considered relevant regarded to the purpose of the thesis, was performed. The sources of law that were processed in this essay were laws, proposition of laws and government reports. Consequently, case law and parliament reports has not been addressed in this paper. Lastly, the question was answered with anchoring in the in-depth literature analysis. The conclusion is that it is appropriate to introduce free subleasing in Bostadsrättslagen if the benefits of this provision outweigh the scope of the work that a revision of the law could entail. / Sverige lider idag av en brist på bostäder i många av landets tillväxtorter, en bostadsbrist som slår hårt mot landets tillväxt och skapandet av nya jobb. Svenskt näringsliv menar på att flera åtgärder behövs för att lösa bristen. (Svenskt Näringsliv 2019) Strukturerna i bostadspolitiken behöver därmed ses över och en långsiktig lösning är ett måste. På kort sikt finns dock ett tänkbart sparkapital i landets bostadsrätter som, vid generösare regler om andrahandsupplåtelse för självständigt brukande, hade kunnat tillföra ett nödvändigt tillskott på tillfälliga bostäder där det behövs. Enligt dagens bestämmelser i bostadsrättslagen får en bostadsrättshavare upplåta sin lägenhet i andrahand om bostadsrättsföreningens styrelse samtycker till detta. I de fall samtycke ej erhålls har bostadsrättshavaren möjlighet att vända sig till hyresnämnden, vilken prövar de två parternas intressen mot varandra för att avgöra frågan. Således kan det konstateras att det inte är upp till bostadsrättshavaren själv att avgöra om denne kan hyra ut sin lägenhet. De revideringar som genomförts sedan bostadsrättslagen infördes har varit till fördel för bostadsrättshavaren, trots detta har denne idag således diverse inskränkningar som hindrar denne från att fritt upplåta sin lägenhet i andra hand. Denna uppsats syfte har därför varit att klarlägga resonemanget bakom bestämmelsernas utformning, pröva dess relevans utifrån dagens rådande situation och slutligen analysera om det är lämpligt att i bostadsrättslagen införa bestämmelser som möjliggör fri andrahandsupplåtelse. För att utreda detta genomfördes först en övergripande litteraturstudie för att kartlägga frågans utbredning i juridiska rättskällor. Därefter utfördes en djupgående analys av de rättskällor som ansågs relevanta med hänsyn till uppsatsens syfte. De rättskällor som behandlades var lagar, propositioner och statliga betänkanden inom området. Rättspraxis och riksdagsbetänkanden har följaktligen inte berörts i denna uppsats. Slutligen besvarades frågeställningen med förankring i den djupgående litteraturanalysen. Slutsatsen i denna uppsats är att det är lämpligt att i bostadsrättslagen införa bestämmelser som möjliggör fri andrahandsupplåtelse om fördelarna denna bestämmelse medför väger tyngre än omfattningen av det arbete en revidering av lagen skulle kunna innebära.