<p>Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.</p><p>För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.</p><p>Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser.</p><p>Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.</p>

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation. För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få? Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten. Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser. Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.