<p>Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.</p><p>För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?</p><p>Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.</p><p>Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser.</p><p>Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.</p>

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation. För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få? Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten. Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen. Studiens problem angreps med ett abduktivt tillvägagångssätt. Den teoretiska modell som jag har konstruerat, Offshore Financial Center Pricing Model (OFCPM), behandlar främst tidigare forskning om skatteparadis och ekonomisk brottslighet. Det empiriska materialet består av tidigare forskningsresultat, intervjuer, fallstudie och olika länders skattesatser. Det som framkommit genom studien är att OFCPM:s olika komponenter; (1) skillnaden i nettoavkastning, (2) en individspecifik nyttonivå för att upptäckt och bestraffad, samt (3) en individspecifik nyttonivå för förlust av anseende kan i teorin visa hur olika sorters politik kan påverka användningen av skatteparadis. Modellen visar även starka band till verkligheten och kan tillämpas för att se hur olika faktorer kan inverka på individers nyttjande av skatteparadis.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden. Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina. Vi har även sammansällt samtliga teorier i en syntes som legat till grund för vår analys. I det empiriska kapitlet behandlas den information vi insamlat hos fallföretagen och ämnesexperterna. För att få en bredare kunskap om ämnet inleds empirin med ämnesexperternas intervjuer för att sedan behandla fallföretagen. I analyskapitlet använder vi oss utav den teoretiska syntesen för att jämföra den med datan vi insamlat i empirin. En diskussion med egna analyser förs löpande genom texten. Utifrån vår analys kan vi dra flera slutsatser om hur företag arbetar med företagsfinansiell riskhantering på den kinesiska marknaden. Företag på den kinesiska marknaden kan begränsa sina företagsfinansiella risker genom att arbeta med kredittider, valutarisker och likviditetsplanering. Fler företag bör också arbeta med riskminimering genom utbildning i förebyggande syfte. Vi ser dock att eftersom Kinas politik är i ständig förändring försvåras möjligheten att hantera företagsfinansiella risker på marknaden.

Background: This paper examines contemporary changes and challenges within the Swedish private equity industry and reasons of their existence. Our research stems from the past years’ industry reports pointing out substantial inflows of capital on financial markets as one of the drivers behind high valuations and extended holding periods. Aim: The aim of this paper was to examine and analyse changes on the Swedish private equity market and how Swedish private equity participants experience how demand from investors have transformed and affected the industry. Completion: For this paper, we conducted semi-structured interviews with twelve actors at twelve different private equity firms operating on the Swedish private equity market. The participants were asked about their experiences regarding changes within the Swedish private equity market. Results: Through in-depth interviews we found that there are different views on whether there is too much capital on the private equity market. Frequent opinions were that demand for private equity investments from limited partners have increased, successful general partners see greater access to funding, the funds have increased in size, holding periods have extended and competition for portfolio companies has increased. We also found that some general partners think that the industry is at the top of a private equity cycle and faces a correction in the near future. / Bakgrund: Denna uppsats undersöker samtida förändringar och utmaningar i den svenska private equity-branschen samt orsaken till att dessa finns. Vår undersökning utgår från de senaste årens branschrapporter som pekar ut kraftiga kapitalinflöden på finansiella marknader som en av drivkrafterna bakom höga bolagsvärderingar och allt längre innehavsperioder. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera förändringar på den svenska private equity-marknaden och hur svenska private equity-aktörer upplever att efterfrågan från investerare har förändrats och påverkat sektorn. Genomförande: För studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med tolv aktörer på tolv olika private equity-bolag verksamma på den svenska private equity- marknaden. De medverkande tillfrågades om hur de upplever förändringar på den svenska private equity-marknaden. Resultat: Genom djupgående intervjuer fann vi att det råder delade meningar om huruvida det finns för mycket kapital på private equity-marknaden. Återkommande åsikter var att efterfrågan på private equity-investeringar hos limited partners har ökat, att framgångsrika general partners har lättare att få finansiering till sina fonder, att fonderna har vuxit i storlek, innehavsperioderna har förlängts och konkurrensen om portföljbolag har ökat. Vi fann även att vissa general partners anser att branschen befinner i toppen av en private equity-cykel och står inför en korrigering inom en snar framtid.

This study investigates how the mandatory adoption of the international reporting standards IFRS (International Financial Reporting Standards) for publicly listed companies affect countries’ levels of in- and outflow of cross-border capital. The continued harmonization of financial reporting standards on an international level is bringing up questions regarding supposed benefits of their implementation. These benefits cover areas such as increased accessibility of external financing, lower costs of capital, greater opportunities to receive a loan with longer terms, and the perceived improvements to the quality and transparency of annual reports. These factors, along with others, are driving forces as to why countries should experience changes in cross-border flows of capital when they officially adopt IFRS. It is this study’s goal to establish differences and relationships between different components of the international flow of capital and the aforementioned adoption. In this study the components are represented by the dependent variables; foreign direct investment inflow, foreign direct investment outflow, foreign portfolio investment, foreign loans as well as loans that are given to other countries. To analyse differences caused in these values by the adoption, paired t-tests are performed on data consisting of 2 360 observations from 59 countries during the period of 2001-2019. In addition, 42 countries from the continent of Asia are investigated during the period of 2013-2019 with several multiple regression analyses to determine relationships, in this case the data consisted of 4 410 observations. The paired t-tests exhibited statistically significant increases in all variables as of the adoption while the multiple regressions analyses resulted in only one out of five variables having a significant relationship with the event, that variable being foreign direct investment outflow. The results put to question previous studies successful attempts to show significant positive relationships between adoption and countries’ levels of foreign direct investment inflow, foreign portfolio investment, foreign loans and loans given to other countries. The result also has implications for further research in regard to choice of controlling variables as well as method of data collection. / Denna studie undersöker hur den obligatoriska implementeringen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS (International Financial Reporting Standards) för börsnoterade företag påverkar länders in- och utgående flöden av gränsöverskridande kapital. Den fortsatta harmoniseringen av redovisningsstandarder på internationell nivå tar upp frågor gällande implementeringens påstådda fördelar. Fördelar som implementering av IFRS leder till täcker områden såsom ökad tillgänglighet av extern finansiering, lägre kapitalkostnader, större möjligheter att ta ut lån med längre löptider, och att årsredovisningar upplevs få bättre kvalitet och bli mer transparenta. Ovanstående faktorer m.fl. utgör grunden till varför länder borde uppleva förändringar i gränsöverskridande kapitalflöden i och med implementering av redovisningsstandarderna. Det är denna studies mål att etablera skillnader och samband mellan olika beståndsdelar av det internationella kapitalflödet och denna implementering. De beståndsdelarna representeras i denna studie av de fem olika beroende variablerna; ingående utländsk investering, utgående utländsk investering, utländsk portföljinvestering, utländska lån samt lån som delas ut till andra länder. För att undersöka ifall skillnader uppstår i dessa värden i och med implementering utförs parade t-test på ett dataunderlag av 2 360 antal observationer tagna från 59 länder under perioden 2001–2019. Dessutom undersöks 42 länder i kontinenten Asien under perioden 2013–2019 med multipla regressionsanalyser för att påvisa samband, datan i detta fall uppgick till 4 410 stycken observationer. T-testen visade på statistiskt signifikanta ökningar i alla variabler i och med implementeringen av IFRS medan de multipla regressionsanalyserna resulterade i att endast en av de fem olika variablerna, nämligen utgående utländsk investering, hade ett signifikant positivt samband med händelsen. Resultaten problematiserar tidigare studier som föreslår att det existerar signifikanta positiva samband mellan implementering och länders nivåer av ingående utländsk investering, utländsk portföljinvestering, utländska lån och lån som delas ut till andra länder. Undersökningen har även implikationer för framtida undersökningars val av kontrollvariabler och datainsamlingsmetod.