Bakgrund: Uppförandekoder har blivit ett välkänt CSR-verktyg i Sverige sen slutet av 1990-talet, och det vanligaste sättet att säkerställa efterlevnaden är genom kontroller. Dock har det visat sig att kontrollerna ofta lyfter fram problem utan att tillhandahålla lösningar och att företag tenderar att agera reaktivt, särskilt inköpsavdelningen. Det pågår därför en diskussion om huruvida företag istället borde fokusera på grundproblemen och gå från krav och kontroller mot fördjupade engagemang, incitament och ett socialt ansvarsfullt agerande från inköpsavdelningen. Syfte: Detta examensarbetes syfte är att analysera hur de valda fallföretagen arbetar med efterlevnaden av uppförandekoder för leverantörer, förklara vilka faktorer som direkt och indirekt påverkar efterlevnaden samt sammanställa ett antal riktlinjer för hur företag i Sverige kan arbeta med uppförandekoder i framtiden. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i det realistiska perspektivet. Det är en komparativ flerfallsstudie där vi genom semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag insamlat empirisk data som vi analyserat och jämfört med hjälp av vår teoretiskt framtagna analysmodell. Slutsats: Strategin med fokus på långa samarbeten, utbildning och utveckling samt incitament som rekommenderas för att få ett lyckat utfall av uppförandekoden återfinns i mycket liten skala hos fallföretagen. Företagen använder sig fortfarande främst av krav och kontroller, men små tendenser mot den rekommenderade strategin börjar visa sig. / Background: Since the end of the 1990’s, code of conducts has become a well-known tool for managing CSR in Swedish companies, and the most common way to ensure compliance is through monitoring. Although, studies have shown that monitoring is mostly raising the issues without providing any sustainable solutions. Companies tend to be reactive, especially the purchasing department. For that reason, there is an ongoing discussion suggesting that companies should focus on the root causes instead, leave the monitoring behind and use greater commitment, incentives and socially responsible actions from the purchasing department. Aim: The purpose of this thesis is to analyze how our chosen companies are working with the compliance of their code of conduct for suppliers, explain which elements that directly and indirectly affect the compliance and compile a guideline for how companies in Sweden can work with their code of conducts in the future. Methodology: This study has a qualitative research approach and a realistic perspective. It is a comparative multiple case study where we through semi-structured interviews with four companies have collected empirical data which we analyzed and compared using our theoretical analysis model. Conclusion: The strategy that focus on durable collaborations, education, training and incentives that is recommended in order to achieve a successful outcome of the code of conduct is found in a very small scale among the case companies. Companies are still mostly using requisites and controls, but there is a small tendency towards the recommended strategy.