Syftet med uppsatsen är att undersöka den gudsbild som framkommer i texter skrivna av ärkebiskop emeritus Desmond Tutu. De texter som behandlats är tillkomna mellan år 1976 och 2010 och härstammar från så väl böcker som brev, artiklar, tal, intervjuer samt predikningar. Uppsatsen är genomförd i form av en kvalitativ litteraturstudie.   I resultatet framkommer att Tutu representerar en gudsförståelse där Gud framför allt står för kärlek, befrielse, seger och försoning. Tutus Gud uppmanar till världsligt engagemang och agerar i historiska och politiska situationer. Den Gud som Tutu talar för är en Gud som tar ställning för de förtryckta och som även har en särskild kärlek och omsorg för syndaren. Enligt Tutu kan människan möta Gud i sitt eget inre och genom sina medmänniskor, som alla är en Guds avbild. En slutsats av studien är även att Tutu gör ett visst ställningstagande i fråga om Gud och genus då han talar för en genusneutral gudsbild. Den gudsbild som presenteras i Tutus texter definieras i stor utsträckning av förhållandet mellan Gud och människan.