På en arbetsmarknad där konkurrensen hårdnat kring arbetet med att attrahera och behålla personal och där företag idag måste vara kreativa i arbetet med att profilera sig såg vi det av intresse att undersöka fenomenet arbetstidsförkortning. Detta med syfte att skapa en djupare förståelse kring hur företag och organisationer kan använda reducerad arbetstid som ett led i sitt employer branding-arbete. Studien syftade till att besvara bakgrunden till införandet av arbetstidsförkortning, hur arbetstidsmodellen var utformad, hur arbetstidsförkortning användes i arbetet med employer branding samt till hur företag och organisationer kan arbeta strategiskt med detta i syfte att attrahera och behålla personal. I studien ingick åtta företag/organisationer inom olika branscher med stor variation i antal anställda. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på skillnader vad gäller bakgrunden till införandet av arbetstidsförkortning samt hur och i vilken utsträckning det används i employer branding-arbetet. Bland respondenterna lyftes övervägande positiva effekter fram där många beskrev hur de genom satsningen idag har lyckats effektivisera arbetet och där medarbetarna ges mer tid till sitt privata liv. En ytterligare effekt satsningen medfört är ett ökat intresse för dem som företag både från medarbetare samt kunder. Studien visar på att arbetstidsförkortning kan användas framgångsrikt i företag och organisationers employer branding arbete men arbetet med detta bör implementeras på en strategisk nivå för att skapa förutsättningar för långsiktiga resultat.

Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta. Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen. Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress. De visar även att ett högre självbestämmande samvarierar med lägre upplevd stress i personalgrupperna. Det syntes också en viss tendens att de yngre männen var mer positiva till förändringen av arbetstidsmodell och det var även de som fick ut mest av den ökade flexibiliteten.

<p>Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.</p><p>Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen.</p><p>Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress. De visar även att ett högre självbestämmande samvarierar med lägre upplevd stress i personalgrupperna. Det syntes också en viss tendens att de yngre männen var mer positiva till förändringen av arbetstidsmodell och det var även de som fick ut mest av den ökade flexibiliteten.</p>