Diss.--Berlin--Freie Universität, 1987. / Bibliogr. p. 500-523.

The purpose of this thesis is to problematize the concept of femininity and examine how feminine stereotypes are avoided by Vi in Arcane: League of Legends. I argue that Vi provides an empowering representation of women because her nuanced character reflects realistic, lived experiences. Furthermore, I argue that Vi’s ability to empower those around her is what makes her a truly strong female character rather than her physical strength. This is achieved with the application of feminist and gender theory, most notably, the theories of Judith Butler and Simone de Beauvoir.

This research investigates the impact of transmedia storytelling through a case study of Arcane, a Netflix TV show set in the League of Legends universe. Grounded in the combination of transmedia storytelling theory, audience engagement theory and reception theory, we utilised semi-structured interviews to probe and understand viewer perceptions. Participants, composed of Arcane viewers who have played the League of Legends game and those who have not, provided wide-ranging insights. Findings reveal that not only previous experiences with the League of Legends universe affected participants’ engagement and reception of Arcane, but also that Arcane enriched the audience's perception of the League of Legends. This enhancement stemmed from the show's in-depth storytelling and character development, amplifying viewer understanding and emotional connection. These results highlight transmedia storytelling's potential to shape audience perceptions, offering vital cues for gaming and television content creators.

Det finns många olika animatonstekniker och vanligtvis använder filmer och TV-serier bara en, men vissa blandar olika animationstekniker i olika utsträckning. Ett sådant verk är den första säsongen av TV-serien Arcane, som konstant blandar digital 2D- och3D-animation. Denna uppsats undersöker hur blandad animation påverkar bildberättandet, med fokus på hur en blandning av 2D- och 3D-animation kan användasför att gestalta karaktärspsykologi. Uppsatsen analyserar Arcane utifrån ett multimodalt perspektiv med syftet att få en djupare förståelse för animationsteknkernas egenskaper och samspel. Analysen visar att Arcane använder sina två aimationstekniker på många olika sätt i olika sammanhang, vilket skapar ett brett utbud av olika meningar. Vidare varierar animationstenikernas förekomst beroende på vilken karaktär en given scen kretsar kring. Genomgående i hela säsongen är att vid flera tillfällen används kontrasten mellan animationsteknikernas utseenden för att illustrera motsättningar mellan element animerade med olika tekniker. Slutsatsen som kan dras är att verk animerade med flera tekniker kan använda båda teknikernas unika egenskaper efter önskemål och behov. Dessutom kan verken använda kontrasten mellan två animationstekniker för att skapa ytterligare meningar. Alltså kan verk animerade med flera tekniker variera sitt visuella berättande mer och skapa fler olika meningar än verk animerade med bara en teknik.

No description available.