Rågsved är en förort i södra Stockholm som byggdes under 1950-talet. Rågsved har länge karaktäriserats för att vara ett segregerat område med en befolkning av lägre socioekonomisk status. Rågsved har som många andra segregerade områden problem med att bostadsområden och allmänna platser är i behov av upprustning och renovering. Syftet med studien är att undersöka hur det går att höja socioekonomisk status i utsatta områden. Målet med studien innebar att undersöka om områdesförnyelse genom fysiska åtgärder i miljön skulle kunna vara en lämplig strategi för att höja socioekonomisk status i segregerade områden. Studien har fokuserats till förorten Rågsved i Stockholm. Strategin som utarbetades är tillämpbar i andra områden som är karaktäriserande av segregering och utanförskap.Studien har utförts genom tre metoder, varav två av dem har inneburit att involvera medborgarna i processen. Den första metoden innebar att undersöka hur elever på Rågsvedsskolan uppfattade området samt om de ville se några förbättringar i den fysiska miljön. Därefter följde en medborgardialog genom en fokusgrupp med vuxna boende i Rågsved angående hur den fysiska miljön skulle kunna förbättras. Slutligen undersöktes den socioekonomiska statusen i Rågsved genom en statistisk analys. Resultatet av studien påvisar att elever vid Rågsvedsskolan tror att området skulle kunna förbättras om åtgärder i den fysiska miljön ägde rum. Medborgardialogen påvisar att genom upprustning av allmänna platser som centrum skulle åtgärden bidra till att förbättra identiteten för Rågsved och leda till attitydförändring gentemot området. Den statistiska analysen kring den socioekonomiska statusen i Rågsved visar på att området har den lägsta socioekonomiska statusen bland de södra förorterna i Stockholm.Studien påvisar slutligen att det behövs ändrat fokus inom områdesförnyelse genom att satsa på identitetshöjande åtgärder såsom att rusta upp allmänna platser som centrum för att öka attraktiviteten av området. Det är även viktigt att satsa på att ge medborgare i segregerade stadsdelar en möjlighet att flytta till ett annat boende inom området vilket innebär en möjlighet till boendekarriär genom att möta de boendes efterfrågan på bostäder. / Rågsved is a suburb of Stockholm. It is located on the city’s south side and it was built in the 1950s. Rågsved’s population has lower socioeconomic status and it’s neighborhood has long been characterized as a segregated area. Rågsved’s residential areas and public spaces like those in many other segregated communities have problems and are in need of modernization and renovation. The purpose of the study is to examine how it is possible to increase the socioeconomic status of vulnerable areas. The goal of the study is to examine if area renewal through physical measures in the environment could be an appropriate strategy for increasing the socioeconomic status in segregated areas. The study focusses on the suburb Rågsved in Stockholm. The strategy formulated is applicable for other areas that are characterized by segregation and exclusion.The study was carried out using three methods, two of which involved meeting with citizens. The first method explores how students of Rågsved’s school perceive the area as well as the improvements in the physical environment they want to see. A public dialogue using a focus group with adults living in Rågsved also explored how the physical environment could be improved. Finally, the socio-economic status in Rågsved was examined by a statistical analysis. The results of the study indicate that students at the Rågsved School believe that the area could be improved if changes to the physical environment are undertaken. The public dialogue demonstrate that renovations to public spaces would help improve the identity of Rågsved and change attitudes towards the area. The statistical analysis regarding the socio-economic status in Rågsved shows that the area has the lowest socioeconomic status among the southern suburbs of Stockholm.The study finally demonstrated that renewal strategies should change focus and invest in identity-enhancing measures such as renovating public places in Rågsved’s centrum to increase the attractiveness of the area. It is also important to provide a variety of housing in segregated neighborhoods so that changes in demand can be met throughout residents’ life cycles.

This diploma thesis deals with a renewal of cadaster documentation by revision in a cadastral area Rakvice. This work describes single phases of the renewal and some irregularities, that occurred during the work, including their solutions. The next part of the thesis deals with comparison of a digitalized cadastral map, which came from the revision, and a digital cadastral map, which was created by a new mapping. The appendix contains protocols of processes of transformation and graphic comparison of cadastral maps.