Den här studien tar upp problematiken med fragmentering och dess påverkan på arters spridning och förekomst. Huvudsyftet med studien var att testa teorin om öbiogeografi genom att undersöka förekomsten av ett antal kärlväxter på olika åkerholmar med olika avstånd till närmaste spridningskälla i form av ett bryn i en närliggande skog. Vi har inventerat 40 stycken par av åkerholmar (öar) och skogsbryn (fastland) i ett jordbrukslandskap i Stockholms län. Inventeringsresultatet har analyserats med hjälp av univeriata linjära modeller-, och multiveriat ordination. Resultatet visar att teorin om öbiogeografi bara delvis kan förklara förekomstmönster för kärlväxter på åkerholmar. Vidare fann vi att spridningen av arter begränsas av åkerholmens storlek. Avstånd hade en effekt på artsammansättningen på åkerholmar. Vårt resultat visar på ett behov av att se till fragmentsstorlek samt grad av isolering som viktiga faktorer som styr möjligheten för att arter i framtiden ska kunna sprida sig till nya habitat. / This study address the problem of fragmentation, and its impact on species distribution and abundance. The main aim of the study was to test the theory of island biogeography using plant species prevalence from field islets at different distances from nearest “mainland”. We have studied 40 pairs of field islets (islands) and forest edges (mainland) in agricultural landscapes in the Stockholm County. The result of the inventory was analyzed using univariate linear models-, and multivariate ordination. Our result show that the theory of island biogeography partly can explain species prevalence patterns, but not all of them. Furthermore, we found that species distributions were limited by the size of the field islets. Distance from mainland had an effect on the species composition in the field islets. Our results indicate a need to include the size of habitat fragments, and the degree of isolation as important factors determining the ability for future species dispersal to newly established habitats.