In the Philosophy of Right Hegel develops the concept Sittlichkeit (Ethical life) that represents Hegel´s view of how the State should be constituted. In Critique of Hegel’s ´Philosophy of Right` Marx provides a critical so called “Prussian” reading of Hegel as ultimately a defense for the Prussian empire of that time. The study focuses on a close reading of the chapter on the state, which includes the paragraphs 257-313 in the Philosophy of Right. It examines how Marx’s philosophy developed from this Criticism including some of his basic concepts, notably Gemeinwesen and Gattungswesen, that he takes over from Hegel and includes in his own theories of human alienation. The essay discusses how Marx’s criticism of Hegel as a pantheistic thinker is also directed against his dialectical theory. The conclusion is that Marx’s philosophy seeks to overcome dialectics and ultimately philosophy itself, while also showing how strong his connection is to Hegel and German Idealism. / I Rättsfilosofin utvecklar Hegel begreppet Sittlichkeit (Sedlighet) som representerar hans syn på hur staten ska vara konstruerad. I Till kritiken av Hegels Rättsfilosofi gör Marx en kritisk läsning av Hegels Rättsfilosofi, som brukar kallas för den ”Preussiska läsningen”, eftersom den tolkas som ett försvar av den dåtida Preussiska staten. Studien fokuserar på en närläsning av paragraferna 257-313 i Rättsfilosofin samt på Marx Kritik. Analysen fokuserar på hur Marx tänkande och begrepp växer fram utifrån denna kritiska läsning. I centrum står begreppen Gemeinwesen, (socialt väsen) och Gattungswesen (art-väsen), vilka Marx tar över från Hegel och införlivar teorier om människans alienation. Uppsatsen diskuterar hur Marx kritik av Hegel som panteistisk tänkare också riktar sig mot Hegels dialektiska teori. Slutsatsen är att Marx filosofi siktar mot ett övervinnande av dialektiken och till sist av filosofin som sådan, samtidigt som den visar hur stark hans koppling till Hegel och den tyska idealismen är.