<p>I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En</p><p>genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att</p><p>därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-</p><p>eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt</p><p>avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder</p><p>ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver</p><p>ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de</p><p>nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets</p><p>effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att</p><p>påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se</p><p>de största positiva effekterna av handelsavtal.</p>

I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch- eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se de största positiva effekterna av handelsavtal.