The objective of this Bachelor thesis is to analyze moving patterns in Norrköping’s municipality. The main aim is to analyze the migration to, from, and within the municipality of Norrköping, not only for the population as a whole but also for groups of special interest. Another aim is to compare migration patterns in Norrköping with those of other municipalities in Sweden.Several data sets have been used, each of them extracted from population statistics carried out by Statistics Sweden (SCB).Data mining using association analysis is used for finding the migration pattern within Norrköping’s municipality and several questions are examined using descriptive statistics. Mann-Kendall tests are used to determine interesting trends in the population changes.The results show that pre-school children do not remain longer in the city centre than they did previously; people moving to Norrköping from within Sweden move mostly to the city centre, though immigrants from abroad mainly favour Hageby and Åby tätort. Furthermore, the results show that people generally move to areas that are geographically similar to where they were or have been before. There is a decrease in migration of people with a Humanities or Arts background, as there is for those with a pedagogy and teacher training background. Areas with a decrease in migration are the suburbs as well as built-up areas at the fringe of the municipality. Norrköping has both lower immigration and emigration than other comparable Swedish municipalities. / Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera flyttmönster i Norrköpings kommun. Målet är att analysera både flyttningar till, från, och inom Norrköpings kommun för dels hela populationen och dels speciellt intressanta grupper. Ett annat mål är att jämföra flyttmönster i Norrköping med några andra kommuner i Sverige.För att kunna genomföra dessa analyser har flera datamaterial använts. Gemensamt för datamaterialen är att de allihop baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB:s) befolkningsstatistik.För att hitta mönster för hur människor flyttar inom Norrköpings kommun används associationsanalys. Med hjälp av deskriptiv analys undersöks olika särskilt intressanta områden av omflyttningarna i kommunen. Vidare används Mann-Kendalltester för att se om det finns några särskilt intressanta trender i befolkningsutvecklingen.Resultatet visar att ingen förändring har skett när det gäller ifall barn i förskoleåldern bor kvar i stadskärnan i större utsträckning än tidigare. Inflyttare från Sverige flyttar i stor utsträckning till stadskärnan, medan Hageby och Åby tätort är vanliga att flytta till om man flyttar från utlandet. Vidare visar resultatet att människor oftast flyttar till geografiskt nära områden samt områden som har ungefär samma bostadsform som det man tidigare bott i. Flyttningsnettot är negativt för de med utbildning inom Humaniora och konst samt Pedagogik och lärarutbildning. De områden som har negativ befolkningsutveckling ligger i utkanten av centralorten eller är tätorter i utkanten av kommunen. Norrköpings kommun har lägre inflyttning och utflyttning än de flesta andra jämförbara kommuner.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden. Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet. Eftersom flertalet av variablerna är kvalitativa visade sig lämpliga analysmetoder vara chi-två-test, korrespondensanalys samt associationsanalys. Den stora majoriteten av våra resultat bekräftar den bild flera tidigare studier ger av gruppen missbrukare och få oväntade samband kunde konstateras. En majoritet av klienterna är män (85%) och den genomsnittliga åldern är 34 år. Intervjuarskattningar av klienternas hjälpbehov visar att narkotika och kriminalitet utgör de absolut största problemen. Dominerande drog är amfetamin (18%), följd av alkohol (15%) och cannabis (10%). Vi kan konstatera att ett flertal signifikanta skillnader föreligger mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper. Unga klienter uppvisar överlag större problem med kriminalitet, narkotika, arbete/försörjning och psykisk hälsa. Med ökande ålder följer istället svårigheter med fysisk hälsa och alkohol. Män uppger vanligen att de har större problem med kriminalitet och narkotika, medan kvinnor ofta redovisar ett större hjälpbehov inom områdena familj/umgänge, fysisk hälsa och psykisk hälsa. / With an explorative approach, this master thesis attempts to map associations and compare groupings of clients who have undergone an ASI Interview by The Swedish Prison and Probation Service, Kriminalvården. The study is based on 2 317 interviews carried out during the period 2008-2010, focusing on abuse of alcohol and narcotic substances. We will graphically illustrate interesting associations and study how the need for help varies throughout different areas of the respondents’ lives. Another aspect of this study is to evaluate the quality of the data material and to investigate non-response in the different variables. The quality of the material is fairly high and non-response is not extensive enough to affect analysis and inference. The errors found are almost exclusively due to how data is fed into the system. Since the majority of variables are qualitative, appropriate methods of analysis proved to be chi-square tests, correspondence analysis and association analysis. Most results confirm the existing image of an abusive personality, which has been presented in several studies before this one. A majority of the clients are men (85%) and the average age is 34 years. Interviewer estimates of the respondents’ need for help show that narcotic substances and criminal behavior are by far the greatest problem areas. The predominant drug is amphetamine (18%), followed by alcohol (15%) and cannabis (10%). We have established several significant differences between men and women, and between clients of different age groups. Young respondents show greater problems concerning criminal behavior, narcotic substances, work/providing and psychological health. With increased age we see enhanced difficulties regarding physical health and alcohol. Men more often exhibit problems concerning criminal behavior and narcotic substances, while women need increased help in areas of family/social life, physical health and psychological health.

Two years after the first recorded outbreak of Covid-19 its long-term effects are still not completely understood. An unknown proportion of all covid patients go on to develop post-acute covid syndrome and suffer long-term symptoms and health effects long after the initial infection subsides. Project Crowdsourcing Långtidscovid-Sverige sent out in summer of 2021 an open online survey and gathered respondents through crowdsourcing to gather info about people in Sweden with prolonged health effects lasting at least three months after confirmed or suspected Covid-19 infection. In this thesis an explorative analysis of the aforementioned survey is conducted with its initial focus placed onthe progression of symptoms. Descriptive statistics are provided for the survey sample; hierarchical clusteringon principal components is performed; and association rule mining as well as sequence rule mining is used toextract frequently co-occurring symptoms. Women stand for 85.2% of all respondents, possibly indicating a skewed gender distribution in the sample. The average age of a respondent is 50 years old, but ranges between 18 and 80 years of age. The number of reported symptoms tend to diminish over time and symptoms within the 'air passages' category diminish on average quicker than other categories. Hierarchical clustering with Ward’s criterion revealed 4 clusters with an average silhouette coefficient of 0.246. The resulting clusters are not well-separated from each other and have some overlap in their bordering regions, and should therefore be interpreted with caution. Broadly speaking, individuals from cluster 1, 3 and 4 are distinguished primarily by their total number of symptoms reported, meanwhile cluster 2 is characterized by individuals that experience many symptoms early on and fewer symptoms later on. The most prevalent symptom over the entire period is fatigue (90.2%), closely followed by worsening symptomsafter physical activity (87.1%), problems with concentration (82.3%), headaches (79.5%), and brain fog (77.9%). There are several strong associations between various symptoms, especially for symptoms within the same category. Most symptoms have a sequential correlation with themselves and have an increased tendency to occur several times.