I början av 1990-talet så genomförde den borgerliga regeringen friskolereformen vilket in-nebar att det statliga monopolet upplöstes och att fristående skolor kunde konkurrera på samma villkor som kommunala skolor. Detta medförde att det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan övertogs av respektive kommun och att skolpengen infördes. Reformen har inneburit ökat antal skolor och hårdare konkurrens. Detta tillsammans med minskat elevan-tal har pressat skolorna till att optimera sin marknadsföring för att attrahera elever. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om det finns någon skillnad i hur kommunala respektive fristående gymnasieskolor arbetar med marknadsföring. Samt att undersöka hur deras syn på dagens skolmarknad ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat företrädare för fyra stycken kommunala och fyra fristående skolor i Stockholms län. Vi har även valt att göra observationer på Gymnasiemässan 2010. Undersökningen har visat att Öppet hus och gymnasiemässan är viktiga mötesplatser för att skapa långsiktiga relationer till eleverna. Det har även visat sig att skillnaden mellan vad skolorna kommunicerar inte beror på vilken huvudman skolan tillhör. Två av de kommunala skolorna hade problem med att anpassa sig till nyare teknologi och nyare kommunikationskanaler jämfört med två av de fristående sko-lorna som var i framkant när det gäller kommunikationskanaler. De fristående skolorna var alla överens om att det var viktigt att skydda sig mot konkurrensen genom att differentiera sig på dagens marknad. / In the beginning of the 1990’s, the Swedish government changed the rules on the school mar-ket by implementing a school reform. The reform made it possible for private actors to com-pete on the market along with the municipal schools on equal terms. The economic responsi-bility for the schools was held by the county. The reform made entry to the market easy which has led to hardened competition. By present time it is clear that the number of pupils is de-creasing. As a result, this forces the schools into optimising their marketing to attract pupils. The purpose of this paper is to describe and analyse whether there is any difference in how municipal schools and independent schools conduct their marketing, and how their perception of the schoolmarket is. To study this we have made four interviews with municipal schools and four interviews with independent schools in the county of Stockholm. We have also made an observation on Gymnasiemässan (high school fair at the event hall “Stockholmsmässan”). The conclusion of the study is that to create a long term relationship with the pupils it is nec-essary to use Öppet hus (when schools invite parents and pupils to experience the school) at the schools and to attend on the High school fair. The message communicated by the schools does not differentiate depending if the school is independent or municipal. Two of the munic-ipal schools were having a problem with adapting to newer technology and newer channels of communication, compared to two of the independent schools who were in a leading position in ways of channel communication. All of the independent schools did agree upon the neces-sity to differentiate on today’s market to be protected from the competition.