• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Musikalitet : Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet / Musicality : The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality

Lövgren, Hanna, Adolfsson, Hannah January 2006 (has links)
<p>Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet.</p><p>Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality.</p><p>Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier. Vi har studerat de intervjuade pedagogernas syn på rytmik och musikalitet samt likheter och olikheter i deras uppfattningar.</p><p>Det vi har sett under arbetets gång är att vissa begreppsdefinitioner inte var så självklara som man först kunnat tro. Pedagogerna ser olika på begrepp beroende på vilken erfarenhet de har bakom sig. Sedan kan man ställa sig frågan hur djupgående man ska definiera vissa begrepp. Risken är kanske att man fastnar i begreppsdefinitioner istället för att komma till kärnan, som i denna uppsats är att ta reda på tre rytmikpedagogers syn på begreppet musikalitet.</p><p>Ämnesord: Musikalitet, musikalitetssyn, rytmik, Jaques-Dalcroze, von Bülow.</p>
2

Musikalitet : Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet / Musicality : The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality

Lövgren, Hanna, Adolfsson, Hannah January 2006 (has links)
Svensk titel, Musikalitet: Tre rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet. Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality. Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier. Vi har studerat de intervjuade pedagogernas syn på rytmik och musikalitet samt likheter och olikheter i deras uppfattningar. Det vi har sett under arbetets gång är att vissa begreppsdefinitioner inte var så självklara som man först kunnat tro. Pedagogerna ser olika på begrepp beroende på vilken erfarenhet de har bakom sig. Sedan kan man ställa sig frågan hur djupgående man ska definiera vissa begrepp. Risken är kanske att man fastnar i begreppsdefinitioner istället för att komma till kärnan, som i denna uppsats är att ta reda på tre rytmikpedagogers syn på begreppet musikalitet. Ämnesord: Musikalitet, musikalitetssyn, rytmik, Jaques-Dalcroze, von Bülow.
3

A Study of the Beethoven Piano Sonata Opus 111 as Edited by Hans von Bülow with the Comparison of Historical and Critical Editions

Choi, Gia Jiha 07 1900 (has links)
Beethoven’s musical descendants, such as Carl Czerny, Franz Liszt, Hans von Bülow (Bülow), and Artur Schnabel, realizing that Beethoven’s music needed more directions, published their own Beethoven sonata editions. Czerny and Liszt tried to retain as much of Beethoven’s manuscript as possible in their editions, but later pianist editors such as Bülow and Schnabel boldly added many indications. Bülow’s Beethoven Sonata edition, which was admired by Liszt and was used by Liszt to teach his pupils in his later years, acquired some notoriety among serious pianists and piano students. The reasons for this notoriety were two-fold. First, Bülow’s additions and alterations were believed to be his own interpretations. Second, Bülow’s Beethoven Sonata edition, which is still in print today contains many misprints. The distinction between these two issues is the focus of this dissertation. In this study, I examine the issue of Bülow’s alterations by extensively researching the following accounts: seven historical sources including Beethoven’s manuscripts and early editions; nine editions edited by Beethoven’s musical descendants, Beethoven scholars and musicologists; and three historical recordings created by Beethoven’s musical descendants. This dissertation compares these accounts with Bülow’s edition, particularly the Allegro movement of Beethoven Sonata Op. 111. The comparative study in this dissertation sheds light on Beethoven’s intent for his composition and clarifies whether Bülow’s alterations in his edition were based on his own interpretation, reflect what he learned from Liszt—a close musical descendant of Beethoven, or are simply misprints.
4

„Der intellectuelle Urheber bin doch ich!“ Der Konzertagent Hermann Wolff als Wegweiser des Berliner Konzertlebens 1880 bis 1902

Hatano, Sayuri 05 June 2020 (has links)
Die zentrale Fragestellung dieser Arbeit ist, welche Impulse der Konzertagent Hermann Wolff (1845-1902) dem Berliner Musikleben im Zeitraum zwischen der Gründung seiner Konzertdirektion 1880 und seinem Tod 1902 gab. Um diese Frage zu beantworten, werden seine Tätigkeit und sein Wirkungskreis untersucht und Umfang, Grad sowie die Natur seines Einflusses ausgewertet. Diese Arbeit weist nach, dass sich der Einfluss seiner Tätigkeit auf das Berliner Musikleben nicht nur in der Quantität der stattgefundenen Konzerte, sondern auch in ihrer künstlerischen Qualität und in ihrem Inhalt (Programmgestaltung, Aufführende, Konzertstätten, Programmhefterstellung usw.) zeigt. Sie legt auch dar, dass er zwischen den damaligen europäischen Musikmetropolen einen Personen- und Informationsaustausch vermittelte und dadurch bei der Entstehung eines Standards im Konzertleben eine wichtige Rolle spielte.

Page generated in 0.03 seconds