<p>Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglas</p><p>inte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningar</p><p>med en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ett</p><p>av de största naven i världshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannländer kring</p><p>Medelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.</p><p>I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel och</p><p>flödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marocko</p><p>och Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer</p>

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglas inte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningar med en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ett av de största naven i världshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannländer kring Medelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker. I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel och flödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marocko och Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer

<p>I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En</p><p>genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att</p><p>därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch-</p><p>eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt</p><p>avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder</p><p>ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver</p><p>ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de</p><p>nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets</p><p>effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att</p><p>påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se</p><p>de största positiva effekterna av handelsavtal.</p>

I uppsatsen undersöker jag hur handelsavtal påverkar handelsströmmarna mellan länder. En genomgång av de olika handelsteorierna görs med en början hos de klassiska teorierna för att därnäst gå vidare med de nya handelsteorierna. Utgångspunkten i uppsatsen är teorin om navoch- eker system med fokus på Barcelona processen, avtalet mellan EU och Chile samt avtalet mellan EU och Ryssland. Här kan det påvisas att handel påverkas positivt när länder ingår avtal med varandra. För att få den största effekten på handel krävs ett samarbete utöver ett borttagande av tullar mellan länderna men eftersom det tar ett tag att anpassa sig till de nya förhållandena som ett avtal innebär är det svårt att på ett tidigt stadium avgöra avtalets effekter. Länder som av olika anledningar ej har möjlighet att ingå handelsavtal kommer att påverkas mer negativt ju fler länder som ingår i avtalet. Det är oftast nav-landet som kan se de största positiva effekterna av handelsavtal.