Syftet med denna studie var att undersöka hur införandet av barnfridsbrott påverkade några yrkesgrupper som arbetar med barn som upplever våld i familjen, samt om arbetet förändrades efter tillägget i 4 kap. 3 § Brottsbalken. Syftet besvarades genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare, barnutredare inom polisen samt en samordnare från barnahus. Studiens resultat visade att barnfridsbrott bar med sig ett fåtal förändringar vilka inte upplevdes särskilt omfattande. Därtill varierade förändringarna i dess omfattning mellan respektive yrkesgrupp. Det framkom även att det finns ett flertal hinder i samverkan och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna. I analysen framkom det att barnfridsbrott inte bidragit med omfattande förändringar i varken arbetet, eller för barn som upplever våld i familjen. Detta kan vara en följd av organisationers svårigheter att frångå en redan etablerad arbetsform, samt att samverkan tenderar att försvåras av yrkesgruppernas skilda arbetssätt och målsättningar. / In July 2021 the Swedish legal system introduced a new penal provision called barnfridsbrott which can be found in Chapter 4 of the Swedish Penal Code. The new provision stipulates that a family member or any other close relative exposing children to acts of violence, shall be held responsible in the court of law. The aim of this study was to examine how the new provision had affected the professional work with children who has experienced violence between family members or other close relatives. The study included interviews with different professionals such as social workers, children’s investigators from the police and a coordinator from the Swedish welfare agency barnahus. The results showed that the new provision only had resulted in minor changes which also varied between the professionals. Furthermore, the professionals discussed a number of obstacles that hindered effective co–ordination between them. This essay intended to study these results.