Introduction: The shift from single- to dual-earner households means that, often, both parents have joined the paid labor force. The demands of work and family can conflict, and this conflict can be a major stressor to parents in today’s high-income countries. Parental stress has been connected to child anxiety and depression, known precursors for mental disorders later on in life. Aim: The aim of this study is to describe differences between convenience samples of Swedish and Swiss parents, exploring the relationship between parental stress (high and low stress parents) and perceived symptoms of anxiety and depression in their children. Methods: A cross-sectional comparative survey was conducted among convenience samples of n=45 Swedish and n=30 Swiss parents of children ages 7-10 years. Parents were categorized as having high (> weekly) or low stress (< weekly). Raw scores from the Revised Children's Anxiety and Depression Scale (RCADS) 25 parent version were calculated as the outcome. Data were analyzed using t-tests and Chi-square tests using SPSS-25. Results were considered significant at p<0.05. Results: There was a significant correlation between high parental stress and RCADS-25-P scores. Swedish parents reported having to make priorities between activities in the family schedule more often than Swiss parents. Household chores correlated positively with parental stress. Conclusion: Families in both countries report stressors, and there was observed a relationship between parental stress and perceived symptoms of anxiety and depression among their 7-10 year old children. Social support, in the form of family-friendly workplace policies, may be useful in addressing these determinants of health. / Introduktion: Skiftet från enförsörjar- till tvåförsörjarhushåll innebär numera ofta att båda föräldrarna sysslar med förvärvsarbete. Det kan uppstå konflikt mellan kraven från arbete och familj, och den här konflikten kan utgöra en stor stressfaktor för föräldrar i dagens höginkomstländer. Föräldrastress har kopplats till ångest och depression bland barn, kända förelöpare till mental ohälsa senare i livet. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva skillnader mellan bekvämlighetsurval av svenska och schweiziska föräldrar, för att undersöka sambandet mellan föräldrastress (hög- och lågstressade föräldrar) och upplevda symptom av ångest och depression hos deras barn. Metod: En jämförande tvärsnitts-enkätstudie utfördes på ett bekvämlighetsurval av n=45 svenska och n=30 schweiziska föräldrar till barn i åldrarna 7-10 år. Föräldrar kategoriserades utefter om de upplevde hög (> varje vecka), samt låg stress (< varje vecka). En råpoäng räknades ut från Revised Children's Anxiety and Depression Scale (RCADS) 25 föräldraversion som utfall. Data analyserades genom t-tester och Chi2-tester i SPSS-25. Resultaten ansågs signifikanta vid p<0,05. Resultat: Det fanns ett signifikant samband mellan föräldrars höga stressnivåer och förhöjda RADS-25-P råpoäng. Svenska föräldrar rapporterade att de oftare behövde prioritera i familjens schema än schweiziska föräldrar. Hushållssysslor korrelerade positivt med föräldrars förhöjda stressnivåer. Slutsats: Familjer från båda länderna rapporterade upplevda stressorer, och studien visar att det finns ett samband mellan föräldrastress och upplevda symptom av ångest och depression hos deras barn i åldrarna 7-10 år. Socialt stöd, i form av familjevänliga arbetsplatspolicyer, skulle kunna vara användbara för att adressera dessa bestämningsfaktorer för hälsa.