Vid afasi påverkas förmågan att samtala och interagera med andra människor i varierande grad. Omgivningen kan utgöra en stor skillnad för hur personen med afasi lyckas interagera med hjälp av olika slags stöd, t ex med skrivet material som förstärkning till samtalsinnehållet. Aura Kagan har inom ramen för samtalsmodellen SCA (Supported Conversation for Adults with Aphasia) utformat ett bedömningsmaterial för konversationsförmåga hos personer med afasi och deras konversationspartners. Detta bedömningsmaterial har i den här studien använts som utgångspunkt för utformningen av ett svenskt bedömningsmaterial för konversationsförmåga som är ämnat att användas vid vårdinrättningar som rehabiliterar personer med afasi. Sex logopeder använde det framtagna materialet för att bedöma konversationsförmågan dels hos tio personer med varierande karaktär och svårighetsgrad av afasi, dels hos deras konversationspartners. Samtalen videoinspelades. Ytterligare två logopeder använde samma bedömningsmaterial för att bedöma konversationsförmågan i de inspelade samtalen. Bedömningsmaterialet hade hög interbedömarreliabilitet (Intraclass correlation coefficients = 0,69-0,87, p ≤ 0,02) och mycket hög intern reliabilitet (Cronbachs α = 0,93-0,95). Medverkande logopeder intervjuades om bedömningsmaterialets användarvänlighet. I den kvalitativa analysen av intervjuerna framkom förslag på förbättringar, t ex reducering av delfrågor och anpassning av skattningsskalor. I en anpassad form skulle det framtagna materialet kunna ha stor klinisk betydelse och öka förekomsten av funktionella afasibedömningar av konversationsförmåga i Sverige.