Dams are a typical example of how watercourses are being used, especially for production of electricity. Negative consequences that follows are that the character of the watercourse is altered, which in turn affects the composition of organisms. In the summer of 2017, a hydroelectric plant was removed in Nianån. A project started with the purpose to investigate the effects on benthic fauna, one year after the removal. In this study, the watercourse Gnarpsån was also used as a control. It was assumed that the proportion of silt and sand, as well as the water depth had decreased while the water velocity had increased in the habitat of the former reservoir in Nianån. It was also assumed that a change in the density of the benthic fauna should have occurred in Nianån, downstream in the riffle. The abundance of organisms with a burial lifestyle should have decreased in the habitat of the former reservoir, while the abundance of scrapers and filters should increase in the riffle. The result showed few significant physical changes. A difference in substrate composition could be seen in Nianån, however it was the proportion of fine substrates that increased in all habitats (gravel, fine gravel and sand). The water velocity was unchanged in Nianån, and the depth only decreased in the flowing habitat upstream. In both watercourses, 38 different families of macroinvertebrates were found. The proportion of burial animals in the habitat of the former reservoir decreased significantly, but no change in the total density was found. A possible effect may already have been recovered, or more time may need to pass before expected results can be seen. Many factors affect the conditions in the watercourses. To be able to provide better general predictions about the effects of dam removal, further studies are needed, both at the organism level and with a large-scale approach to get a uniform picture of this restoration measure. / Dammar är typiska exempel på hur vattendrag utnyttjas, framförallt för elproduktion. Negativa följder är att vattendragets karaktär förändras, vilket i sin tur påverkar sammansättningen av organismer. Sommaren 2017 togs ett kraftverk bort i Nianån. Ett projekt startade med syftet att undersöka effekterna på bentisk fauna ett år efter dammutrivningen. I denna studie används också vattendraget Gnarpsån som en kontroll. Det antogs att andelen silt och sand, samt vattendjupet hade minskat medan vattenhastigheten hade ökat i habitatet i den före detta regleringsdammen i Nianån. Det antogs även att en förändring av tätheten av bottenfauna borde ha skett i Nianån, nedströms i torrfåran. Andelen nedgrävande djur borde ha minskat i habitatet i den före detta regleringsdammen, medan andelen skrapare och filtrerare ökat i torrfåran. Resultatet visade på få signifikanta fysiska förändringar. En viss skillnad i substratsammansättning kunde ses i Nianån, dock var det andelen fint substrat som ökat i samtliga habitat (grus, fint grus och sand). Vattenhastigheten var oförändrad i Nianån, och djupet minskade endast i det strömmande habitatet uppströms. I vattendragen återfanns 38 olika familjer av makroevertebrater. Andelen nedgrävande djur i habitatet i den före detta regleringsdammen minskade signifikant, men någon förändring i total individtäthet påvisades inte. En eventuell effekt kan redan ha återhämtats, eller så behöver mer tid gå innan förväntade resultat kan ses. Många faktorer påverkar förhållandena i vattendragen. För att kunna ge bättre generella förutsägningar om effekter av dammutrivning behövs vidare studier, både på organismnivå och med ett storskaligt synsätt för att få en enhetlig bild över denna restaureringsåtgärd.