LKAB är en gruv- och mineralkoncern som har bland annat två underjordsgruvor i norra Sverige där de bryter järnmalm. I båda dessa gruvor återfinns kompetent berg, vid brytning har skador börjat uppstå i schakt och orter. Som stöd till utredningar varför skadorna uppstår och vad som kan göras för att i framtiden förhindra dessa skador har bl.a. numerisk modellering använts som verktyg. För numerisk modellering krävs en materialmodell som beskriver bergets beteende i modellen. I tidigare undersökningar utförda för LKAB har den spröda materialmodellen CWFS (Cohesion-Weakening-Friction-Strengthening) har visat sig kunna återskapa de observerade skadorna i LKAB:s underjordsgruvor. Målet med denna undersökning var att genom laboratorietester bestämma de ingående parametrarna till CWFS-modellen för de bergarter som återfinns i LKAB:s underjordsgruvor. De laboratorietester som utfördes var enaxiella och triaxiella trycktester. De triaxiella trycktesterna utfördes vid ett lågt omgivande tryck för att motsvara de förhållanden med låg inspänning som antas råda i närheten av randen till det uttagna berget där skadorna i gruvorna observerats. Resultaten från laboratorietesterna utvärderades sedan i en numerisk modell.  Undersökningen utfördes genom att trycktesterna utfördes numeriskt och jämfördes mot laboratorietesterna. Från laboratorietesterna sågs att bergets hållfasthet inte ökar linjärt med omgivande tryck. Den linjära materialmodellen CWFS kunde inte efterlikna det beteendet för hela spannet av testade omgivande tryck. Om däremot det omgivande trycket begränsades till att bara motsvara de triaxiella trycktesterna mellan 5 och 10 MPa kunde en bra korrelation mot hållfastheten observeras. Parametrarna erhållna i denna undersökning var för berg med låg inspänning En del parametrar skiljer sig mot de erhållna från tidigare undersökningar där ett högre omgivande tryck användes i laboratorietesterna. Detta gäller framför allt friktionsvinkeln som var högre för denna undersökning. Parametrarna erhållna i denna rapport behöver dock valideras mot in situ förhållanden via exempelvis analyser av dokumenterade praktikfall.

En bergslänts stabilitet styrs av berggrundens egenskaper, så som sprickegenskaper och bergkvalité. För att uppnå önskad stabilitet i en bergslänt behöver de bergmekaniska parametrarna kartläggas och analyseras för att fastställa risker och stabilitetsåtgärder. Syftet med studien är att utvärdera kvalitén på bergteknisk data från digitalfotogrammetriska 3D-modeller genom att jämföra resultatet med manuella mätningar från konventionell kartläggning. Målet är även att utforska potentialen för användning av fotogrammetrisk 3D-modellering vid stabilitetsanalyser i bergslänter genom att utvärdera den bergtekniska analys som kan göras utifrån fotogrammetrisk data. Sprickmätningar framtagna från 3D-modellen visade sig ha samma kvalité som manuella mätningar tagna enligt konventionell metod. Den UAS-baserade fotogrammetrin kan dock inte ersätta den konventionella analysen helt vid stabilitetsanalyser men kan användas som ett kompletterande verktyg i bergtekniska undersökningar. Fotogrammetrin möjliggör datainsamling från ett säkrare avstånd vilket minskar riskmomenten som den konventionella metoden medför vid arbete i fält. Den digitala metoden visade sig även ha fler fördelar såsom möjligheten av kartläggning och analysering framför datorn för mindre tids- och kostnadskrävande moment, digital datalagring samt att slänter med begränsad åtkomst kan karteras. / The stability of a rock slope is controlled by the rock’s mechanical properties, such as rock quality and facets. To achieve the desired stability in a rock slope, the mechanical parameters need to be mapped and analysed to determine possible failures and decide necessary stability measures. The purpose of this study is to evaluate the quality of rock technical data from digital photogrammetry 3D models by comparing the result with manual measurements from conventional mapping. The goal is also to explore the potential uses of photogrammetric 3D models for rock slope stability analyses by evaluate the photogrammetric data. Facets extracted from 3D models were found to have the same quality as manual measurements. However, the UAS-based method cannot completely replace the conventional method but can be useful as a complementary tool. Photogrammetry enables the collection of data from a safer distance, which reduces workplace hazards that the conventional method entails. The digital method also proved to have more advantages, such as the possibility of digital mapping and analysing which is less costly and time-consuming, digital data storage and the possibility to access outcrops that can’t be mapped with manually measurements due to inaccessibility.