<p>Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning.</p><p>A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa”artister” avlönas enligt speciella skatteregler. Exempelvis är skattesatsen för denskattskyldige 15 procent av den skattepliktiga inkomsten, vilket är en väsentligt lägreskattesats än vad som är frågan vid normal inkomstbeskattning enligtinkomstskattelagen. A-SINK är dock bara tillämplig för begränsat skattskyldiga somvistas i Sverige maximalt 183 dagar. Före den 1 januari 2010 utgjorde utbetalningarenligt A-SINK ej underlag för arbetsgivaravgifter.</p><p>Uppsatsen finner rättsläget kring A-SINK klart. En spelare får endast vistas i Sverigeunder 183 dagar, med vistelse avses övernattning. Ishockeyklubbarna anser att kontraktenligt A-SINK har utgjort en stor möjlighet, en möjlighet som dock har försämrats sedanden 1 januari 2010. Ett nettobaserat artistkontrakt utgör fortfarande en avsevärt lägrekostnad än ett nettobaserat kontrakt beskattat enligt IL. Vid en avtalad nettolön på900 000 kronor för sex månader uppgår kostnaden för ett artisktkontrakt till 55-60procent av kostnaden för ett nettokontrakt beskattat enligt IL. Avslutningsvis är det ocksåviktigt att återpåpeka att konsekvenserna av reformen per den 1 januari 2010 inte går attfinna i A-SINK utan härrör till socialavgiftslagen.</p>

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning. A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa”artister” avlönas enligt speciella skatteregler. Exempelvis är skattesatsen för denskattskyldige 15 procent av den skattepliktiga inkomsten, vilket är en väsentligt lägreskattesats än vad som är frågan vid normal inkomstbeskattning enligtinkomstskattelagen. A-SINK är dock bara tillämplig för begränsat skattskyldiga somvistas i Sverige maximalt 183 dagar. Före den 1 januari 2010 utgjorde utbetalningarenligt A-SINK ej underlag för arbetsgivaravgifter. Uppsatsen finner rättsläget kring A-SINK klart. En spelare får endast vistas i Sverigeunder 183 dagar, med vistelse avses övernattning. Ishockeyklubbarna anser att kontraktenligt A-SINK har utgjort en stor möjlighet, en möjlighet som dock har försämrats sedanden 1 januari 2010. Ett nettobaserat artistkontrakt utgör fortfarande en avsevärt lägrekostnad än ett nettobaserat kontrakt beskattat enligt IL. Vid en avtalad nettolön på900 000 kronor för sex månader uppgår kostnaden för ett artisktkontrakt till 55-60procent av kostnaden för ett nettokontrakt beskattat enligt IL. Avslutningsvis är det ocksåviktigt att återpåpeka att konsekvenserna av reformen per den 1 januari 2010 inte går attfinna i A-SINK utan härrör till socialavgiftslagen.