Sociala medier har utvecklats till kraftfulla plattformar för informationsutbyte som många människor förlitar sig på för att hitta information för potentiella investeringar. Sociala medier är relativt okontrollerade och innehåller en stor del falsk information. Syftet med studien är att beskriva och analysera sambandet mellan information från sociala medier och privata investerares beslut på den finansiella marknaden och att analysera fem beteendeekonomiska fördomar, flockbeteende, överdriven självsäkerhet, förankring, rädslan att missa något och ekokammare, och analysera vilken roll de spelar i beslutsprocessen från sociala medier till investeringsbeslut. Den teoretiska referensramen och det empiriska underlaget utgår från det beteendeekonomiska paradigmet och studier om information från sociala medier och investeringsbeslut för att skapa en övergripande bild över sambandet mellan sociala medier och investeringsbeslut. En kvantitativ forskningsmetod tillämpades och data samlades in genom en enkätundersökning som distribuerades på sociala medier och via Mittuniversitetets egna kanaler. Sammantaget svarade 163 respondenter och efter att datauppsättningen rensades från felaktig och ofullständig data kvarstod 125 respondenter. Datan analyserades sedan i frekvenstabeller och regressions- och moderationsanalyser. Studiens resultat tyder på att investerare som i högre utsträckning förlitar sig på information från sociala medier som informationskälla tenderar att fatta mindre framgångsrika investeringsbeslut. Dessutom indikerar resultaten att detta negativa samband förstärks av förankring och rädslan att missa något. / Social media has evolved into powerful information sharing platforms that many people rely on to find information for potential investments. Social media is relatively uncontrolled and contains a large amount of false information. The purpose of the study is to describe and analyze the relationship between information from social media and private investors' decisions in the financial market and to analyze five behavioral economic biases, herd behavior, overconfidence, anchoring, the fear of missing out and echo chambers, and analyze the role they play in the decision-making process from social media to investment decisions. The theoretical frame of reference and the empirical basis are based on the behavioral economic paradigm and studies on information from social media and investment decisions to create an overall picture of the connection between social media and investment decisions. A quantitative research method was applied and data was collected through a survey that was distributed on social media and via Mid Sweden University's channels. Overall, 163 respondents responded and after the data set was cleaned of incorrect and incomplete data, 125 respondents remained. The data were then analyzed in frequency tables and regression and moderation analyses. The study's findings suggest that investors who rely more heavily on information from social media as a source of information tend to make less successful investment decisions. Furthermore, the results indicate that this negative relationship is reinforced by anchoring and the fear of missing out.