Piglet mortality is a widespread problem in pig productions today. In Sweden were the average mortality rate 16,9% year 2021 from birth to weaning. The most common cause is starvation and crushing by the sow. A pig production outside of Eskilstuna has problems with sows that crush their piglets, especially during the night when nobody is working. They have therefore decided to change number of feedings for sows. The purpose of this study is to evaluate whether the change in the feeding routine reduces piglet mortality and the behaviour of the sows and piglets. The piglets and sows were observed during the week of farrowing and the week after and the number of pigs that died during this period were noted. The results were analysed later in the program RStudio. The results showed some difference in behaviour between the sows and the piglets but no significant difference in piglet mortality between the groups. The results suggest that the change in number of feedings did not affect the piglet mortality and the pig production should therefore explore other factors affecting their high mortality rate. / Smågrisdödlighet är ett vida känt problem i grisproduktioner idag. I Sverige låg den genomsnittliga smågrisdödligheten från födsel till avvänjning på 16,9% år 2021. De mest vanliga orsakerna är svält och att suggan lägger sig på smågrisarna. En grisproduktion utanför Eskilstuna har problem med att suggan lägger sig på sina smågrisar, speciellt under natten när ingen är närvarande. Därför har de bestämt att ändra antalet utfodringar för suggor i BB-avdelningen. Syftet med den här studien är att utvärdera om det blir någon skillnad i smågrisdödlighet i samband med ändrade utfodringsrutiner. Grisarna observerades under grisningsveckan och efterföljande vecka och antalet smågrisar som dog i respektive grupp under observationsperioderna antecknades. Resultaten analyserades senare i programmet RStudio. Resultaten visade några skillnader i beteende hos både suggor och smågrisar men ingen signifikant skillnad i smågrisdödligheten kunde hittas mellan grupperna. Resultaten pekar därför på att ändringen av antalet utfodringar inte påverkade smågrisdödligheten utan produktionen bör utvärdera andra möjliga faktorer som kan påverka smågrisdödligheten.

Att identifiera problemet är avgörande i behandlingen av ungdomar med normbrytande beteende, men för många av de bedömningsinstrument som används saknas utvärdering. När det gäller beteendeobservationer under en längre behandlingsperiod, tycks det vara särskilt ont om kvalitetssäkrade instrument. Det övergripande syftet för denna uppsats är att undersöka beteendeobservationer som utvecklats inom en longitudinell studie (Behandlings- och resultatuppföljning, BRU) vid SiS’ ungdomshem Stigby, och om dessa lämpar sig för att bedöma de inskrivna elevernas relevanta risk- och skyddsfaktorer och hur dessa förändras under vårdtiden. Undersökningen inkluderar 40 pojkar på Stigby i åldrarna 16-20 år. Resultatet består av två delstudier, där del ett undersöker instrumentets psykometriska egenskaper. De första analyserna av beteendeobservationerna visar att 21 av de 24 områdena är lämpliga för att mäta förändring över tid. Del två i resultatet undersöker förändring över tid under behandlingen på Stigby. På samtliga områden noteras att bedömningarna av problemets allvarlighetsgrad har minskat. Den föreliggande studien visar att beteendeobservationerna bör kunna ligga till grund för de utfallsmätningar som planeras i den longitudinella studien två och fem år efter avslutad behandling. / Identifying the problem is crucial in the treatment of adolescents with rule-breaking behavior, but many of the instruments used has not been evaluated. In the case of behavioral observations over an extended treatmentperiod, there seem to be especially short on quality assured instruments. The overall aim of this paper is to investigate the behavioral observations that have been developed in a longitudinal study (Treatment and monitoring performance, BRU) at SiS’ institution Stigby, and if these are suitable for measuring the clients relevant risk and protective factors and how they change during the treatmentperiod. The survey includes 40 boys in Stigby aged 16-20 years. The result consists of two sub-studies, where part one examines the instrument's psychometric properties. The first analysis of behavioral observations show that 21 of 24 areas are suitable for measuring change over time. Part two of the results examines changes over time during treatment at Stigby. In all these areas it is noted that the assessments of problem severity has decreased. This study shows that behavioral observations should form the basis of the outcome measures that is a part of the longitudinal study two and five years after treatment.