Sammanfattning Biflödesområden och sammanflödeszoner spelar en viktig roll, inte minst genom deras förmåga att förändra miljöförhållandena och framkalla ett biologiskt svar i huvudfåran de rinner ut i. Biflödesområden utgör även platser med högt inneboende ekologiskt värde, där särskilda biofysiska processer och ekologiska tjänster ofta är koncentrerade. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde utgjorde hotspots för fisk samt kartlägga eventuella fluviala påverkansfaktorer. Parametrar som studerades var artförekomst och medeltäthet samt omvärldsfaktorerna medeldjup, lokalbredd, bottensubstrat, vattennivå, vattenhastighet och förekomsten av vandringshinder i vattendraget. Flest arter återfanns i Klarälvens huvudfåra, varpå biflödesmynningarna hade näst flest arter och uppströms biflödena lägst antal arter. Medeltäthet av arterna bergsimpa (Cottus poecilopus), elritsa (Phoxinus phoxinus) och lake (Lota lota) var störst i biflödesmynningarna, medan medeltätheten av lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) var som störst uppströms biflödena. Resultatet visade också att öring, i större utsträckning än lax, förekom högre uppströms i biflödena, ett förhållande som även stödjs av tidigare studier. Gällande omvärldsfaktorerna var vattenhastigheten signifikant högre i biflödemynningarna och uppströms biflödena jämfört med i huvudfåran, samtidigt som det högsta diversitetsvärdet för bottensubstratkompositionen återfanns i huvudfåran. Utifrån dessa resultat var det svårt att dra en slutsats kring om biflödesmynningarna faktiskt utgjorde hotspots för fisk eller inte, då det skiftade beroende på vilka parametrar som studerades. En bedömning gjordes att biflödesmynningsområden inom Klarälvens avrinningsområde inte utgjorde hotspots för fisk. Nyckelord: Biflödesmynning, biflöde, huvudfåra, Klarälven, flottning, vattenkraft / Abstract Tributary areas and confluence zones play an important role, not least through their ability to change environmental conditions and elicit a biological response in the main stream they flow into. Tributary areas also provide sites of high inherent ecological value, where specific biophysical processes and ecological services are often concentrated. The purpose of this study was to investigate whether tributary mouths within the catchment area of Klarälven constituted hotspots for fish and to identify possible environmental factors associated with hotspots. Parameters studied were species composition and mean density, as well as the physical factors such as average depth, local width, bottom substrate, water level, water velocity and the occurrence of migratory obstacles in the watercourse. Most species were found in the mainstream, whereas tributary mouths had the second highest species richness and upstream tributaries had the lowest number of species. The mean density of the alpine bullhead (Cottus poecilopus), eurasian minnow (Phoxinus phoxinus) and burbot (Lota lota) was greatest in the tributary mouths, while the mean density of salmon (Salmo salar) and trout (Salmo trutta) was greatest upstream of the tributaries. The results also showed that trout, to a greater extent than salmon, occurred higher upstream in the tributaries, a relationship that is also supported by previous studies. Regarding the physical factors, water velocity was significantly higher in the tributary mouths and upstream tributaries than in the mainstream, while the highest diversity for bottom substrate composition was found in the mainstream. Based on these results, it was difficult to conclude whether tributary mouths actually constituted hotspots for fish or not, as it varied depending on the parameters studied. Overall tributary mouths within the catchment area of Klarälven did not constitute hotspots for fish. Keywords: Estuary, tributary, mainstream, river, rafting, hydropower