• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Verbbenämning hos svenska barn i åldern 3;6 till 5;5 år : En studie av prestation på Action Naming Test / Verb Naming in Swedish Children Aged 3;6 to 5;5 Years : A Study of Performance on the Action Naming Test

Eriksson, Johanna, Hallqvist, Emma January 2012 (has links)
Verbbenämning innebär förmågan att benämna en bild utifrån den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i språkutvecklingen har svårare för verbbenämning än substantivbenämning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb är mer lingvistiskt komplexa än vad som är fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de är svårare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benämningsförmåga används oftast bildbenämningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenämningsförmågan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översättningen av Action Naming Test (ANT) är tillämplig på svenska barn. Deltagarna testades både med ANT samt Boston Naming test (BNT), för att få ett mått på de deltagande barnens benämningsförmåga av såväl verb som substantiv, och för att möjliggöra en jämförelse dem emellan. I den föreliggande studien deltog 116 barn i åldern 3;6 till 5;5 år uppdelade i fyra åldersgrupper. Resultaten på ANT visade att barnen fick högre testpoäng med stigande ålder. En felsvarsansalys visade att de vanligaste felsvaren var semantiskt relaterade (ord tillhörande samma eller en överordnad semantisk kategori) eller perceptuellt relaterade (visuell feltolkning) till målordet. En jämförelse av resultaten på ANT och BNT visade genomgående högre andel rätta svar på ANT. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En förklaring är att barnen har passerat den ålder då substantiv är lättare att benämna än verb. En annan förklaring är att de helt enkelt har lättare att benämna verb än substantiv. Mer troligt är att testresultaten inte är jämförbara med varandra. Med några ändringar kan ANT bli ett användbart verbbenämningstest för svenska förskolebarn. / Verb naming comprises the ability to name an activity illustrated in a picture. Previous studies have shown that pre-school children have more difficulties in the naming of verbs than in naming of nouns (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). This is explained as being partly due to the greater linguistical complexity of verbs compared to nouns (Gentner & Boroditsky, 2001) and that verbs are more difficult to illustrate (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). Picture naming tests are frequently used in order to investigate naming ability but today a verb naming test is not available for Swedish children. The present study aimed to investigate naming ability of verbs in Swedish children, and to evaluate if the Swedish translation of the Action Naming Test (ANT) is applicable on children. In addition, all participants were tested with both ANT and the Boston Naming Test (BNT) in order to evaluate the participating children’s naming ability of verbs and nouns in order to make a comparison between the two of them. In the present study 116 children aged 3;6 to 5;5 years divided into four age groups participated. The results on the ANT showed continuously higher scores with increasing age. The error analysis showed that the most frequently occurring error categories were either semantically related (words within the same or superordinate category) or perceptually related (misinterpretation of the picture). When comparing the results between the ANT and the BNT higher scores were shown on the ANT in all age groups. This could imply that the participating children are beyond the age when nouns are easier to name than verbs, or that unlike previous studies, verbs are easier to learn. More likely, the test results are not comparable with each other. With some adjustments, the ANT is considered applicable for Swedish pre-school children.
2

Ett fonologiskt bedömningsmaterial för finskspråkiga förskolebarn : Vilka ord kan ingå? / A Finnish Phonological Assessment Material for Preschool-Aged Children : Which words to include?

Lindkvist, Blanca, Mäki, Saila January 2021 (has links)
Föreliggande studie syftar till att skapa en ordlista med tillhörande bildmaterial som kan utgöra ett underlag för att bedöma den fonologiska förmågan hos finskspråkiga barn. Ytterligare undersöks huruvida de utvalda målorden ingår i det aktiva ordförrådet hos finskspråkiga barn mellan 3-5 år och kan bli eliciterade utifrån de valda bilderna. Slutligen presenteras förbättringsförslag för det framtagna materialet. Ordlistan består utav 80 ord och utgår frånBirutés och Stembergers (2010) principer för att möjliggöra en ickelinjär analys. Samtliga fonemi det finska språket är representerade, med ett par undantag vad gäller marginella fonem.Ytterligare ingår ett stort antal diftonger, konsonantsekvenser och andra stavelse- och ordstrukturer. I studien deltog sammanlagt 24 finsktalande barn med ett åldersspann mellan 3–5år. Barnen delades in i två åldersgrupper för att möjliggöra en jämförelse mellan de yngre (3;0–3;11 år) och de äldre (4;0–4;9 år) barnen. Barnens svar kategoriserades utefter typen av promting och eliciteringsstrategier som användes för att elicitera målordet. Dessa kategorier var spontan benämning, semantisk promting, fonologisk promting, alternativ, eftersägning och utebliven produktion. Signifikant fler ord eliciterades genom spontan produktion hos barn i den äldre gruppen än i den yngre. För den yngre gruppen eliciterades signifikant fler ord inom semantisk promting, alternativ och eftersägning. Antalet ord där produktionen uteblev (utebliven produktion) var signifikant fler hos den yngre gruppen. Ytterligare noterades användning av oförväntade böjningsformer och varianter för respektive barn. Resultatet indikerade att fler av målorden förefaller finnas i de äldre barnens aktiva ordförråd än de yngres. Slutsatser från denna studie är att majoriteten av de framtagna orden och tillhörande bilder fungerar för elicitering men att ändringar behöver göras i det existerande materialet. Studiens resultat indikerar att 14 antal ord och 11 antal bilder inte fungerar för elicitering. Föreslagna ändringar är att 11 ord byts ut, tretas bort och 10 läggs till. Ytterligare föreslås att 10 bilder byts ut. / The aim of this present study was to create a word list and select appropriate pictures that can be used in a picture naming test to assess phonological abilities in Finnish speaking children.Further this study investigates whether the selected target words are present in the expressive vocabulary of Finnish speaking children aged 3-5 years and if they can be elicited with the chosen pictures. Suggestions for further improvement of the material are discussed. The wordlist includes 80 words that were chosen according to criteria for a phonological assessment material presented by Bérubé and Stemberger (2010) and enables a non-linear analysis. In the created material all phonemes in the Finnish language are represented with few exceptions regardingmarginal phonemes. Many different diphthongs, consonant sequences and other syllable and word structures are also included. The participants in this study consisted of 24 Finnish speaking children aged between 3-5 years. The children were divided into two age groups to enable comparisons between younger (3;0-3;11 years) and older (4;0-4;9 years) children. The children's answers were categorized according to the type of prompting or elicitation strategies that were needed to elicit the target word. These categories were spontaneous production, semantic prompting, phonological prompting, alternatives, imitation, and unproduced words.Significantly more words were elicited by spontaneous production among the older children than the younger children. In the younger group, significantly more words were elicited by semantic prompting, alternatives, and imitation. The number of unproduced words were significantly higher in the younger group. No significant differences were found for the remaining categories. Production of unexpected inflectional forms and other variations were also noted. The result indicates that a large amount of the target words was present in the older group's expressive vocabulary compared to the younger group. Conclusions of this study are that most of the selected words and pictures are appropriate in picture naming context, but that some alterations to the existing material are needed since 14 words and 11 pictures cannot be elicited to asufficient extent. Suggested alterations are that 11 words are exchanged, three removed, and tenadded, to improve the existing wordlist. A further suggestion is that ten pictures are exchanged.

Page generated in 0.0697 seconds