Bilismen har länge varit en stor del av samhällsplaneringen, vilket betytt att vi människor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat våra städer på ett optimalt sätt. Konsekvenser som trängsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa välkända problem fortsätter vi att planera för bilismen där det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sådan reglering är parkeringsnormen som bestämmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation. I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys. Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun använder sig av värdeladdade ord som visar ett ställningstagande för vissa parkeringsåtgärder. Därmed är det tydligt att de båda kommunerna använder beteendepåverkande åtgärder för att exempelvis minska bilanvändandet.

This thesis consists of four papers where the overall purpose is to contribute to the understanding of how local public transport demand is affected by different factors. An underlying theme running trough the thesis is the two-way relationship between public transport demand and the service level caused by the fact that capacity and quality are joint products. In Paper I the relationship between public transport demand and the service level (in terms of vehicle-kilometres) is investigated using panel data from Swedish counties. A Granger causality test is performed in order to test if the level of service cause public transport demand or if demand cause service level, or if they cause each other. It is found that demand and service cause each other, which is to say that there is a two-way relationship between them.In Paper II elasticity estimates for local public transport demand from previous research are summarised and the variation in results is analysed using meta-regression. The variation is explained by model specification, type of data used and origin of data. In Paper III a demand function for local public transport is estimated using panel data from Swedish counties. Instrument variable estimation is used in order to avoid the problem of a two-way relationship between demand and service level (vehicle-kilometres). Demand elasticities with respect to public transport fare, price of petrol, vehicle-kilometres and car ownership are found to be -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. After also taking the effects of income on car ownership into account, it is found that the total effect of income on public transport demand is close to zero. In Paper IV it is found that the strong increase in public transport demand in the town of Linköping between 1946 and 1983, in addition to fare, vehicle-kilometres and car ownership, can be explained by the rapid increase in female labour force participation and the expansion of the city’s outer areas. The city expansion is thought to have increased average trip distance and thereby reduced the number of trips that could be made walking or by bicycle. After 1983, female labour force participation decreased slightly and the expansion of the areas in question has stopped. Without these positive forces to counterbalance the rising levels of car ownership bus trips per capita has fallen by 71%. The effects of a policy change, including peak-load pricing, straighter bus routes, smaller bus size and staggered school hours, is analysed. It is found that the proposed changes would increase public transport travel by 42 % compared to present policy. / Denna avhandling består av fyra artiklar där det övergripande syftet är att bidra till ökad förståelse av hur olika faktorer påverkar benägenheten att gör lokala kollektivtrafikresor. Ett genomgående tema i samtliga artiklar är att det sannolikt föreligger ett dubbelriktat samband mellan antalet resor som genomförs och mängden vagnkilometer som kollektivtrafikproducenten tillhandahåller. Detta eftersom kapacitet och kvalitet är intimt förknippade när det gäller kollektivtrafikutbud. Vid en given fordonsstorlek, innebär fler fordon i trafik att fler passagerare kan transporteras men också att väntetider och/eller avståndet till närmaste linje minskar, vilket utgör en kvalitetsförbättring. I den första artikeln undersöks det lokala kollektivtrafikresandet och vagnkilometerutbudet med hjälp av Grangers kausalitetstest. Syftet är att fastställa huruvida orsakssambandet dem emellan går från vagnkilometer till resande, från resande till vagnkilometer, eller om sambandet är dubbelriktat. Materialet som används kommer från svenska län och täcker perioden 1986 – 2001. Slutsatsen är att det föreligger ett dubbelriktat orsakssamband mellan variablerna. I den andra artikeln sammanställs resultat, i termer av elasticitetsskattningar, från tidigare studier av efterfrågan av lokal kollektivtrafik och variationen i dessa analyseras med hjälp av regressionsanalys, så kallad metaregression. Variationen kan delvis förklaras med modellspecifikation, typ av data som använts samt av geografiska skillnader. I den tredje artikeln estimeras en eftefrågefunktion för lokala kollektivtrafikresor med hjälp av data från svenska län. För att undvika problemet med det dubbelriktade sambandet mellan antal resor och vagnkilometer estimeras funktionen med hjälp av instrumentvariabler. Efterfrågeelasticiteter för lokal kollektivtrafik med avseende på pris, bensinpris, vagnkilometer och bilinnehav finnes vara -0.4, 0.34, 0.55, and -1.37. Efter att ha tagit hänsyn till att inkomsten påverkar kollektivtrafikresandet direkt såväl som indirekt via bilinnehavet, konstateras att totaleffekten är nära noll. I avhandlingens fjärde artikel studeras kollektivtrafikresandet i Linköping. Mellan 1946 och 1983 ökade antalet resor per innevånare kraftigt för att därefter minska. Under perioden 1983 till 2006 minskade antalet resor per person med 71 %. Förutom pris, vagnkilometer och bilinnehav kan det konstateras att kvinnlig förvärvsfrekvens och andel av innevånarna som bor utanför stadskärnan utgör viktiga förklaringsvariabler till resandet. Under expansionsperioden, 1946 – 1983, ökade kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kraftigt samtidigt som det skedde en snabb uppbyggnad av förorter med hög befolkningstäthet. Sedan 1983 har kvinnlig förvärvsfrekvens upphört att öka och de befolkningstäta områdena i stadens ytterkanter inte längre växer i förhållande till de centrala delarna. Utan dessa positiva faktorer har utvecklingen dominerats av de negativa influenserna från ökat bilinnehav, ökade biljettpriser och minskat trafikutbud. Effekterna av ett åtgärdspaket bestående av differentierad (mellan hög- och lågtrafik) prissättning, uträtade busslinjer, minskad busstorlek och utspridd skolstart utreds. Slutsatsen är att åtgärderna skulle resultera i 42 % högre kollektivtrafikresande.