En förutsättning för att en ekonomi och den fria konkurrensen ska fun-gera är att alla aktörer följer de regleringar som finns. Brott som sker inom den ordinarie verksamheten för att öka den ekonomiska vinningen kallas med ett gemensamt ord för ekonomisk brottslighet. Skadorna för dessa brott är idag omfattande, uppskattningsvis mellan 100-250 miljar-der kronor. Det vanligaste brottet är bokföringsbrotten vilket också ofta används för att dölja andra ekonomiska brott. Uppsatsen syftar till att identifiera de hinder som finns för att ekoroteln i Jönköping ska kunna bedriva en effektiv bekämpning av bokförings-brott. Utifrån dessa hinder kommer vi att utveckla en modell för att kunna påvisa hur arbetet kan bedrivas effektivare, så att fler anmälningar av bokföringsbrott leder till åtal. Utifrån vår konstruerade modell ska vi analysera behovet av lagförändringar för att ytterligare komma åt dem som begår bokföringsbrott. Studien har bedrivits som en kvalitativ undersökning som bygger på en abduktiv ansats. Vi har studerat teorier och tidigare studier för att däref-ter utföra intervjuer med personer från åklagarkammaren, skatteverket och ekoroteln där även en uppföljande intervju har skett. Utifrån re-spondenternas svar har vi tagit fram en modell för hur bokföringsbrotten bättre kan bekämpas i Sverige. Studien visar att det arbetet som bedrivs internt vid ekoroteln görs så ef-fektivt som den nuvarande bokföringsbrottsbekämpningsstrukturen till-låter. De stora problemen för att kunna få fler fall att leda till åtal ligger utanför ekorotelns kontroll och det skulle krävas att ekorotlarna blev en del av Ekobrottsmyndigheten (EBM) som idag finns i vissa delar av Sverige. Dagens struktur innebär att ekorotlarna runt om i Sverige och EBM arbetar mot samma mål, men i skilda organisationer vilket påver-kar dem båda negativt. Om de båda vore inom samma organisation skulle möjlighet ges till att samarbeta och dela samma resurser vilket skulle öka effektiviteten för Sveriges bokföringsbrott. / One of the prerequisite for an working economy with free competition, is that all of the actors are following the existing rules. A crime that is conducted within the ordinary business to gain an increased economic profit, is called economic crime. The cost for those crimes is high and in Sweden it is calculated to be between 100-150 milliards a year. The most common of the economic crimes is accountancy crime. The thesis aims to identify the obstacles that exist and make the Ekorotel in Jönköping inable to fight the accountancy crimes in the most efficient way. Based on the identified obstacles, we will develop a model to show how the work can be done more efficient in order to solve more crimes. On the basis of this model we will analyse if theres is a need for changes in the law to further enable crimes to be solved. The research has been conducted with a qualitative method based on an abductive approach. We have studied theories and previous research and thereafter carried out interviews with people from the office of the public prosecutor, the tax authorities and the police. From the answers we have developed a model for how the accountancy crimes better can be defeated in Sweden. The research shows that the work carried out by the police, at the de-partment for economical crime, is done in the most efficient way possi-ble given the structure that exists today. The largest problems for get-ting more cases to lead to indictment are out of the contol of the de-partment. To solve this, it would be neccessary that the department for economical crimes becomes a part of the Economical crime authority. Today the different departments for economical crime and the eco-nomical crime authority are working towards the same goal, but in dif-ferent organisations, which affects them both negatively. By being within the same organisation, the possibility to cooperate and share re-sources would increase the efficiency by which the economical crimes can be solved.

<p>En förutsättning för att en ekonomi och den fria konkurrensen ska fun-gera är att alla aktörer följer de regleringar som finns. Brott som sker inom den ordinarie verksamheten för att öka den ekonomiska vinningen kallas med ett gemensamt ord för ekonomisk brottslighet. Skadorna för dessa brott är idag omfattande, uppskattningsvis mellan 100-250 miljar-der kronor. Det vanligaste brottet är bokföringsbrotten vilket också ofta används för att dölja andra ekonomiska brott.</p><p>Uppsatsen syftar till att identifiera de hinder som finns för att ekoroteln i Jönköping ska kunna bedriva en effektiv bekämpning av bokförings-brott. Utifrån dessa hinder kommer vi att utveckla en modell för att kunna påvisa hur arbetet kan bedrivas effektivare, så att fler anmälningar av bokföringsbrott leder till åtal. Utifrån vår konstruerade modell ska vi analysera behovet av lagförändringar för att ytterligare komma åt dem som begår bokföringsbrott.</p><p>Studien har bedrivits som en kvalitativ undersökning som bygger på en abduktiv ansats. Vi har studerat teorier och tidigare studier för att däref-ter utföra intervjuer med personer från åklagarkammaren, skatteverket och ekoroteln där även en uppföljande intervju har skett. Utifrån re-spondenternas svar har vi tagit fram en modell för hur bokföringsbrotten bättre kan bekämpas i Sverige.</p><p>Studien visar att det arbetet som bedrivs internt vid ekoroteln görs så ef-fektivt som den nuvarande bokföringsbrottsbekämpningsstrukturen till-låter. De stora problemen för att kunna få fler fall att leda till åtal ligger utanför ekorotelns kontroll och det skulle krävas att ekorotlarna blev en del av Ekobrottsmyndigheten (EBM) som idag finns i vissa delar av Sverige. Dagens struktur innebär att ekorotlarna runt om i Sverige och EBM arbetar mot samma mål, men i skilda organisationer vilket påver-kar dem båda negativt. Om de båda vore inom samma organisation skulle möjlighet ges till att samarbeta och dela samma resurser vilket skulle öka effektiviteten för Sveriges bokföringsbrott.</p> / <p>One of the prerequisite for an working economy with free competition, is that all of the actors are following the existing rules. A crime that is conducted within the ordinary business to gain an increased economic profit, is called economic crime. The cost for those crimes is high and in Sweden it is calculated to be between 100-150 milliards a year. The most common of the economic crimes is accountancy crime.</p><p>The thesis aims to identify the obstacles that exist and make the Ekorotel in Jönköping inable to fight the accountancy crimes in the most efficient way. Based on the identified obstacles, we will develop a model to show how the work can be done more efficient in order to solve more crimes. On the basis of this model we will analyse if theres is a need for changes in the law to further enable crimes to be solved.</p><p>The research has been conducted with a qualitative method based on an abductive approach. We have studied theories and previous research and thereafter carried out interviews with people from the office of the public prosecutor, the tax authorities and the police. From the answers we have developed a model for how the accountancy crimes better can be defeated in Sweden.</p><p>The research shows that the work carried out by the police, at the de-partment for economical crime, is done in the most efficient way possi-ble given the structure that exists today. The largest problems for get-ting more cases to lead to indictment are out of the contol of the de-partment. To solve this, it would be neccessary that the department for economical crimes becomes a part of the Economical crime authority. Today the different departments for economical crime and the eco-nomical crime authority are working towards the same goal, but in dif-ferent organisations, which affects them both negatively. By being within the same organisation, the possibility to cooperate and share re-sources would increase the efficiency by which the economical crimes can be solved.</p>