This Degree project is a study about the Mortgage Cap, introduced in October of 2010, and its impact on the demand for rented apartments. The mortgage cap was introduced to decrease the households’ loan-to-value ratio and thereby increase their economical resistance during times of financial instability. The past ten years Swedish households have continuously increased their average loan-to-value ratio. In an attempt prevent this negative development Finansinspektionen introduced a mortgage cap stating that banks should no longer grant mortgages corresponding to more than 85 percent of the property’s market value. In order to answer the main question two methods were used both a survey and two interviews. The survey was sent out to people representing real estate companies in medium-sized Swedish cities. 35 percent of the recipients answered the survey. To acquire more in-depth information two interviews were performed, one with a representative from Stockholm’s Public Housing Office, and the other with a representative from the Swedish National Housing Credit Guarantee Board. Both the results from the survey and the interviews indicated that the introduction of the mortgage cap did not affect the demand for rented apartments. The demand for rented apartments is increasing all over Sweden but the mortgage cap doesn’t seem to play any part in this development. Finally it seems the mortgage cap has achieved its main purpose considering that the average loan-to-value ratio of Swedish households have decreased for the first time in ten years. However the connection between the market for rented apartments and the market for mortgages seems to be quite complex. Therefore it may be hard to tell how changes on one market would affect the other. / Den här uppsatsen behandlar det bolånetak som infördes hösten 2010 och dess påverkan på efterfrågan av hyresrättslägenheter. Bolånetaket infördes för att skydda konsumenter från överbelåning och öka deras motståndskraft under försämrade ekonomiska tider. Trenden i Sverige har de senaste åren varit att hushållens genomsnittliga belåningsgrad har ökat och skuldsättningsgraden i förhållande till disponibel inkomst likaså. För att stävja denna utveckling införde Finansinspektionen nya allmänna råd om belåning med bostad som säkerhet, där bankerna numera inte ska låna ut mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde. För att besvara frågeställningen så har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts, en enkätundersökning samt två intervjuer har genomförts. Enkätundersökningen skickades ut till personer som representerar allmännyttiga fastighetsbolag i medelstora svenska kommuner. 35 procent av de tillfrågade svarade på undersökningen. För att få mer kvalitativa uttömmande svar genomfördes två intervjuer, en med en representant från Stockholm stads bostadsförmedling och en med en representant från Statens Bostadskreditnämnd. Resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna tyder på att bolånetaket inte haft någon påverkan på efterfrågan av hyresrättslägenheter. Efterfrågan på hyresrättslägenheter växer i hela landet men bolånetaket tycks inte haft någon del i den utvecklingen. Slutligen så tycks bolånetaket ha uppfyllt sitt huvudsakliga syfte då hushållens genomsnittliga belåningsgrad och skuldsättningsgrad har minskat för första gången på tio år. Dock så ter sig sambanden mellan hyresrättsmarknaden och marknaden för ägt boende inte helt entydigt. Det är därmed väldigt svårt att säga hur förändringar på den ena marknaden kan komma att påverka den andra.

Den här uppsatsen behandlar det bolånetak som infördes hösten 2010 och dess påverkan på efterfrågan av hyresrättslägenheter. Bolånetaket infördes för att skydda konsumenter från överbelåning och öka deras motståndskraft under försämrade ekonomiska tider.   Trenden i Sverige har de senaste åren varit att hushållens genomsnittliga belåningsgrad har ökat och skuldsättningsgraden i förhållande till disponibel inkomst likaså. För att stävja denna utveckling införde Finansinspektionen nya allmänna råd om belåning med bostad som säkerhet, där bankerna numera inte ska låna ut mer än 85 procent av bostadens marknadsvärde.   För att besvara frågeställningen så har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts, en enkätundersökning samt två intervjuer har genomförts. Enkätundersökningen skickades ut till personer som representerar allmännyttiga fastighetsbolag i medelstora svenska kommuner. 35 procent av de tillfrågade svarade på undersökningen. För att få mer kvalitativa uttömmande svar genomfördes två intervjuer, en med en representant från Stockholm stads bostadsförmedling och en med en representant från Statens Bostadskreditnämnd.   Resultaten från enkätundersökningen och intervjuerna tyder på att bolånetaket inte haft någon påverkan på efterfrågan av hyresrättslägenheter. Efterfrågan på hyresrättslägenheter växer i hela landet men bolånetaket tycks inte haft någon del i den utvecklingen.   Slutligen så tycks bolånetaket ha uppfyllt sitt huvudsakliga syfte då hushållens genomsnittliga belåningsgrad och skuldsättningsgrad har minskat för första gången på tio år. Dock så ter sig sambanden mellan hyresrättsmarknaden och marknaden för ägt boende inte helt entydigt. Det är därmed väldigt svårt att säga hur förändringar på den ena marknaden kan komma att påverka den andra. / This Degree project is a study about the Mortgage Cap, introduced in October of 2010, and its impact on the demand for rented apartments. The mortgage cap was introduced to decrease the households’ loan-to-value ratio and thereby increase their economical resistance during times of financial instability.   The past ten years Swedish households have continuously increased their average loan-to-value ratio. In an attempt prevent this negative development Finansinspektionen introduced a mortgage cap stating that banks should no longer grant mortgages corresponding to more than 85 percent of the property’s market value.   In order to answer the main question two methods were used both a survey and two interviews. The survey was sent out to people representing real estate companies in medium-sized Swedish cities. 35 percent of the recipients answered the survey. To acquire more in-depth information two interviews were performed, one with a representative from Stockholm’s Public Housing Office, and the other with a representative from the Swedish National Housing Credit Guarantee Board.   Both the results from the survey and the interviews indicated that the introduction of the mortgage cap did not affect the demand for rented apartments. The demand for rented apartments is increasing all over Sweden but the mortgage cap doesn’t seem to play any part in this development.   Finally it seems the mortgage cap has achieved its main purpose considering that the average loan-to-value ratio of Swedish households have decreased for the first time in ten years. However the connection between the market for rented apartments and the market for mortgages seems to be quite complex. Therefore it may be hard to tell how changes on one market would affect the other.

Priserna för bostadsrätter i Stockholms län har med undantag för finanskrisen 2008 stigit i en jämn takt. I oktober 2010 beslutade Finansinspektionen att införa ett nytt bolånetak med syfte att motverka en utveckling av osunda krediter, skydda konsumenterna och behålla förtroendet för kreditmarknaden.Vårt syfte med denna uppsats är att utreda huruvida bolånetaket haft någon effekt på marknaden för bostadsrätter. I denna uppsats avgränsas de eventuella effekterna till de geografiska områdena Huddinge, Stockholm (innanför tullarna) och Täby kommun.Vi har valt att ta hänsyn till ett flertal värdebildande variabler i syfte att bryta ut dessa och för att på så sätt kunna se bolånetaket som en enskild faktor. De variabler som valts ut är Marknaden, Utbudet, Efterfrågan, Räntorna, Finansieringen och Förväntningar.Med bakgrund av vår frågeställning har vi inhämtat prisstatistik och utfört ett antal intervjuer med berörda personer. Dessa data har sedan legat till grund för vår slutsats.Vid en närmare analys av insamlad data, har vi konstaterat att bolånetaket har haft effekt men att denna är av olika omfattning beroende på geografiskt område.