Det demersala fisket, däribland trålfiske efter kräfta, orsakar stora skador på havsbotten och kankomma att påverkas av nya regleringar inom ramen för svensk havsmiljöförvaltning för attuppnå och upprätthålla god miljöstatus. Att minska fiskeansträngningen kan dock innebära storasamhällsekonomiska kostnader för kommersiellt fiske ifall det inte görs kostnadseffektivt.Följaktligen syftar uppsatsen till att uppskatta de samhällsekonomiska kostnaderna i form avutebliven vinst för svenska kräftfiskare med bottentrål i Kattegatt och Skagerrak till följd avminskad trålsvept areal med 10, 30 och 50 %. De årliga genomsnittliga kostnaderna eftersuccessiv exkludering av 10:e, 30:e och 50:e percentilen rutnätsceller som bidrar till respektiveområdes ansträngning i minst utsträckning beräknades i en scenarioanalys. Resultaten visar att deårliga genomsnittliga kostnaderna ökade markant när en högre andel område exkluderades fråntrålning. Som högst motsvarar de årliga kostnaderna 2 258 709 SEK i Kattegatt och 11 697 738SEK i Skagerrak när 50 % av respektive område skyddas, vilket i förhållande till kräftfisketsekonomi är relativt små. Noteras bör dock att de uppskattade kostnaderna är förenade med storosäkerhet, i synnerhet för Kattegatt.