Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av jordbruksmark vid exploatering för infrastruktur. Syftet uppnås genom att kartlägga värdebärande element och funktioner som uttryckta av ansvarande myndigheter, samt undersöka dagens praxis genom att kombinera resultatet av intervjuer med två exempelfall för vägprojekt där lantbruksrapporter producerats. För diskussion av resultat används teoretiska begrepp kopplade till människans påverkan av plats, landskap, och rumslighet samt begrepp kopplade till kultur- och naturvärden. För att ytterligare svara till syftet, hur bedömningen av jordbruksmark ser ut, diskuteras resultatet utifrån aktuella riktlinjer för jordbruksmark. Studien visar att materiella, visuella element så som åker- och betesmark men även punkt- och linjelement i jordbruksmarken fyller flera funktioner så som livsmedelsproduktion och bränsleproduktion samtidigt som dess värden är sammanlänkade. Slutsatsen är vidare att metoden för att bedöma jordbruksmarken idag är under förändring, vilket idag resulterar i en prioritering av ekonomiska värden till nackdel för natur- och kulturvärden