Syftet med studien är att studera hur de historiska mönstren på en bruksort, i fråga om arbetsmarknad och genuskontrakt, kan tänkas påverka ungdomar i valet att flytta eller stanna. Med utgångspunkt i statistik presenteras studiens problemformulering vilken fokuserar på den negativa befolkningsutveckling som råder i Värmland i allmänhet och Hagfors i synnerhet. Merparten av dem som flyttar är ungdomar och framförallt är det flickor med tjänstemannabakgrund som väljer att lämna hemorten. Studier som verifierar utvecklingen tas upp och uppsatsens perspektiv etableras.   Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in data från åtta respondenter varav fyra är kvinnor och fyra är män. Samtliga är boende i Hagfors och samtliga går sista året på gymnasiet.    Resultatet visar ett mönster gällande faktorer som samspelar när det kommer till valet att flytta eller stanna. Av våra respondenter uppger samtliga kvinnor att de vill flytta från orten. De är också säkra på att de vill studera vidare. Bland männen säger tre av fyra att de kan tänka sig att stanna kvar. Samtliga betonar idrotten som ett fundament för gemenskap och identitet. I synnerhet hockey- och innebandykulturen framhålls av respondenterna och dess betydelse tycks också vara så pass central att den ses som mer än ett fritidsintresse. Sporten inte bara utövas, den ger också upphov till identiteten. Vidare poängteras det att fenomen som rivalitet är en generationsfråga. En skamsen hållning uttrycks också i förhållande till ”den typiska hagforsingen” som en manifestation av manlighetsnormen.    Slutsatser är att sporten utgör regionens varumärke – i fråga om att marknadsföra orten och som ett led i att stärka såväl social gemenskap som den lokala identiteten. Likväl handlar det om ekonomiska mål och ökad lönsamhet.    De teoretiska huvudmönster vi kan skönja handlar om hur identitetsbegreppet som del i kollektiva värderingar kring platsens förutsättningar kan ge perspektiv på den betydelsefulla roll som länken mellan individ och kultur spelar. Frågan om utbildning kan också förstås med fokus på såväl genusperspektivet som den sociala bakgrundens betydelse.    I diskussionsavsnittet fördjupar vi oss i några av studiens centrala teman vilka bland annat är bruksortens genus, brukets koppling till idrotten och den sociala bakgrundens roll. Därefter följer reflektioner kring resultatet. Avslutningsvis reflekterar vi kring studiens genomförande samt forskarrollens påverkan. / The objective of the study is to examine how historical patterns of employment and gender contract might affect local youth. Various sociological factors were considered including place belonging, higher education and migration propensity.    Statistics, focused on the declining population which greatly affects Hagfors, suggest a trend that is also prevalent in the wider Värmland region. Young females whose parents have an academic background are more likely to leave the community. Studies that validate this propensity are presented.    Through qualitative interviews, we collected data from eight study volunteers: four women and four men. They all reside in Hagfors and are completing their last year of high school.    Our results show a clear pattern of factors that indicate the motive to move or the desire to stay. The four females unanimously stated their intention to leave the community to pursue higher education. Among the men, three of the four declared their intent to remain in Hagfors. All emphasized sport as the foundation of the community and its identity. Hockey and floorball cultures were highlighted by the study group – their importance so central that they eclipse their hobby-status. It is also observed that the phenomenon of rivalry is a focus solely for older generations.    Volunteers expressed embarrassment and disapproval when describing a typical resident of Hagfors, and was generally characterized as male. We conclude that sport appears to represent the region's brand – in terms of marketing the community and as part of the strategy to strengthen local identity. It also fosters economic growth and profitability.    The study observes the significant relationship between the concept of identity and collective values. The link between the individual and culture is important. Attitudes toward education can also be understood by focusing on both gender perspectives and social background.    In the discussion section, we elaborate on some of the study's key themes which among others are the gender of the industrial town, the employers’ link to sport and the role of the social background. This is followed by reflections on the outcome.and reflect on its results.    To conclude we reflect on the study and the aspect of role influence.