A dissertação procura compreender o fenômeno da financeirização no âmbito do capitalismo contemporâneo. Uma série de transformações iniciadas nos anos 1970 assinalou o declínio do regime de acumulação fordista e a provável emergência de uma nova fase do capitalismo. Sua característica fundamental consiste em um movimento de financeirização, decorrente em parte de mudanças desenvolvidas na esfera financeira. Seus traços mais destacados são o aumento exponencial das transações, tanto em termos absolutos como em relação às atividades produtivas; a liberalização e desregulamentação de mercados e das atividades financeiras em todo o mundo; o surgimento de novos agentes e instituições ligados às finanças. Processo este que desembocou no aumento da importância do capital financeiro nos circuitos de valorização. O caráter recente deste fenômeno ainda não permitiu que fossem estabelecidos consensos teóricos sobre a questão. Por conta disso, a dissertação debruça-se sobre as obras de dois pensadores marxistas, François Chesnais e David Harvey, buscando estabelecer semelhanças, diferenças e, sobretudo, as complementaridades de suas contribuições. A escolha de Chesnais se impõe pelo papel destacado que o assunto ocupa em sua obra. Harvey, por sua vez, concede primazia à discussão das relações das finanças com os demais aspectos que caracterizam o capitalismo na atualidade. / The dissertation seeks to understand the phenomenon of \"financialization\" under contemporary capitalism. A series of transformations started in the 1970s which began out the decline of the \"Fordist\" regime of accumulation and the possible emergence of a new phase of capitalism. Its key feature is a movement of \"financialization\", which results in part from changes in the financial sphere. Its distinctive aspects are the exponential increase in transactions, both in absolute terms and in comparison to productive activities; liberalization and deregulation of financial markets and activities around the world; the emergence of new actors and institutions related to finance. This process led to an increased importance of financial capital in the circuits of valorization. This new moment has not yet allowed to establish a theoretical consensus on the issue. For this reason, the dissertation focuses on the works of two Marxist thinkers, François Chesnais and David Harvey, seeking to establish similarities, differences and, above all, complementarities of their contributions. Choosing Chesnais is imposed due to the prominent role the subject occupies in his work. Harvey, in turn, prioritizes the discussion of relations between finance and other aspects of capitalism today.

A dissertação procura compreender o fenômeno da financeirização no âmbito do capitalismo contemporâneo. Uma série de transformações iniciadas nos anos 1970 assinalou o declínio do regime de acumulação fordista e a provável emergência de uma nova fase do capitalismo. Sua característica fundamental consiste em um movimento de financeirização, decorrente em parte de mudanças desenvolvidas na esfera financeira. Seus traços mais destacados são o aumento exponencial das transações, tanto em termos absolutos como em relação às atividades produtivas; a liberalização e desregulamentação de mercados e das atividades financeiras em todo o mundo; o surgimento de novos agentes e instituições ligados às finanças. Processo este que desembocou no aumento da importância do capital financeiro nos circuitos de valorização. O caráter recente deste fenômeno ainda não permitiu que fossem estabelecidos consensos teóricos sobre a questão. Por conta disso, a dissertação debruça-se sobre as obras de dois pensadores marxistas, François Chesnais e David Harvey, buscando estabelecer semelhanças, diferenças e, sobretudo, as complementaridades de suas contribuições. A escolha de Chesnais se impõe pelo papel destacado que o assunto ocupa em sua obra. Harvey, por sua vez, concede primazia à discussão das relações das finanças com os demais aspectos que caracterizam o capitalismo na atualidade. / The dissertation seeks to understand the phenomenon of \"financialization\" under contemporary capitalism. A series of transformations started in the 1970s which began out the decline of the \"Fordist\" regime of accumulation and the possible emergence of a new phase of capitalism. Its key feature is a movement of \"financialization\", which results in part from changes in the financial sphere. Its distinctive aspects are the exponential increase in transactions, both in absolute terms and in comparison to productive activities; liberalization and deregulation of financial markets and activities around the world; the emergence of new actors and institutions related to finance. This process led to an increased importance of financial capital in the circuits of valorization. This new moment has not yet allowed to establish a theoretical consensus on the issue. For this reason, the dissertation focuses on the works of two Marxist thinkers, François Chesnais and David Harvey, seeking to establish similarities, differences and, above all, complementarities of their contributions. Choosing Chesnais is imposed due to the prominent role the subject occupies in his work. Harvey, in turn, prioritizes the discussion of relations between finance and other aspects of capitalism today.

<p>Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord</p>

Tidigare forskning har ägnat sig åt att försöka förklara det sjunkande barnafödandet i Europa. En av dessa forskare, Richard Easterlin, har format en hypotes där han menar att förklaringen ligger i ett samband mellan kohortstorlek och fruktsamhet. En annan forskare, Jean-Claude Chesnais, har på senare tid testat denna hypotes på sambandet mellan relativ kohortstorlek och nettoreproduktionstal på 18 länder i världen under åren 1930 till 1980 och kommit fram till att detta samband inte existerar under denna tidsperiod i dessa länder. Vi har, i vår undersökning, gjort en fortsättning på Chesnais studie genom att testa sambandet mellan relativ kohortstorlek och summerad fruktsamhet i åtta Europeiska länder mellan 1980 och 2005. Resultatet blev det samma som Chesnais, det vill säga att det inte finns något synligt samband mellan dessa två faktorer. Vi såg även att Sverige är ett av de länder som har absolut högst Total Fertility Rate (TFR) av de länder vi har undersökt, samtidigt som fruktsamhetsutvecklingen i Sverige till skillnad från övriga länder kan liknas vid en berg- och dalbana. Därför har vi tittat på alternativa förklaringar, kvinnors ökade medelålder vid första barn, utbildningslängd och förvärvsfrekvens bland kvinnor. Vidare har vi sett på den förändrade synen på äktenskap och skilsmässor, som vi tror kan ha ett starkare förklaringsvärde, då främst i Sverige. Vi har inte funnit att dessa faktorer har det förklaringsvärde som vi först trodde. Dock har vi funnit ett positivt samband mellan kvinnors förvärvsfrekvens och deras fruktsamhet.Nyckelord