Denna kandidatuppsats undersöker erfarenheter av tidigare familjehemsplacerade barn angående deras möjligheter att uttrycka åsikter och påverka beslutet om deras placering, samt det arbete socialsekreterare gör för att främja detta och det rättsliga överväganden som måste göras. Genom en kvalitativ forskningsmetodologi baserad på fem respondenter, varav tre tidigare familjehemsplacerade barn och två socialsekreterare analyseras detta.   Det framkommer från resultatet att både lagliga och sociala övervägande påverkar beslutet om placeringen, med fokus på att LVU-beslut ibland kan vara svåra att uppnå trots tydliga behov. Eftersom övergången från frivillig placering till tvångsplacering kräver starka skäl och noggrant övervägande. Kraven på familjehem diskuteras och hur viktig matchningen mellan barn och familj är för att säkerställa en trygg och positiv uppväxt i familjehem.   Genom intervjuerna med tidigare familjehemsplacerade barn får vi en inblick i deras upplevelser av att vara placerad i familjehem samt graden av upplevd delaktighet. Vissa uttryckte en brist på delaktighet i beslut som rör dem vid placeringen medan andra haft positiva erfarenheter av att deras åsikter beaktats och respekterats. Barnets delaktighet under processen framhävs, med användning av metoder som Norrköpingsmodellen för att säkerställa att barnets röst hörs och att deras behov beaktas.