I denna studie beskriver sju förskollärare på lika många förskolor hur de tänker om hur de använder de digitala verktygen på förskolan med barnen. Vilka digitala verktyg och utrustningar har de på sina förskolor? Får barn användning av sina erfarenheter av digitala verktyg på förskolan? Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärarna fått delge sina uppfattningar. Är de digitala verktygen en del av barns vardag på förskolan? Med pragmatismen som perspektiv har analysen genomförts. Resultatet visar att det finns icke påverkbara faktorer och påverkbara faktorer i förskolans verksamhet för användning av de digitala verktygen. Några av dessa faktorer är läroplanen, kollegor, föräldrar, förskollärarnas kompetens och hur verkygen används rent praktiskt. Dessa faktorer har stor inverkan på förskollärarnas arbete med de digitala verktygen. Förskollärarna är medvetna om att barn har tidigare erfarenheter av de digitala verktygen från hemmen men det är inget som lyfts i verksamheten.

Syftet med arbetet är att undersöka vuxna barns upplevelser av att växa upp med en förälder som har bipolär sjukdom. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta vuxna deltagare för att undersöka deras upplevelser under uppväxten, påverkan över vuxenlivet och skyddsfaktorer under uppväxten. Tematisk analys användes för att analysera respondenternas utsagor och de teman som identifierades var: utmaningar under uppväxten, trauma, skyddsfaktorer och uppväxtens påverkan på vuxenlivet. Resultatet visar att sju av åtta respondenter upplevt uppväxten som mer eller mindre traumatisk samt att de upplever att uppväxten på olika sätt påverkat dem i deras vuxenliv, både gällande deras psykiska hälsa och i deras relationsskapande. Särskilt framträdande för alla respondenter har varit deras upplevelser av skam, tabu och isolering till följd av förälderns diagnos, vilket har medfört att inga respondenter erhållit stöd från myndighet eller skola trots de trauman som uppstått i barndomen. Slutsatsen är att uppväxten med en förälder som har bipolär sjukdom påverkar barn på flertalet sätt, de barn som har ett stort skyddsnät mår ofta bättre i vuxen ålder medan för de barn som levt mer isolerat har det ofta påverkat deras psykiska mående på ett negativt sätt. / The aim of the work is to investigate adult children's experiences of growing up with a parent who has bipolar disorder. The study has been based on a qualitative approach and semi-structured interviews with eight adult participants to investigate their experiences during childhood, impact over adulthood and protective factors during childhood. Thematic analysis was used to analyze the respondents' statements and the identified themes were: challenges during growing up, trauma, protective factors and the childhood’s impact on adulthood. The results show that seven out of eight respondents experienced their upbringing as more or less traumatic and that their upbringing has affected them in different ways in adulthood, both in terms of their mental health and in their relationship building. Particularly prominent for all respondents have been their experiences of shame, taboo and isolation as a result of the parent's diagnosis, which has meant that none of the respondents received support from authorities or schools despite the traumas that occurred in their childhood. The conclusion is that growing up with a bipolar parent affects children in several ways. Children who have a large safety net more often feel better in adulthood, while for those children who have lived more isolated, it has often affected their mental well-being in a negative way.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem såväl globalt som nationellt. Uppemot vart tionde barn i Sverige växer upp med att uppleva våld i nära relation. Att belysa barns upplevelser av våld bidrar i denna studie till en djupare kunskap för våldets karaktär samt våldets påverkan på anknytningen mellan barn och dess vårdnadshavare. Syfte: Syftet med den här studien är att syntetisera och analysera hur tidigare forskning beskriver barns upplevelser av våld i nära relation. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt där 16 primärstudier samlades in och analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet belyser hur barn på skilda sätt upplever våld i hemmet, samt hur de bär på enkänsla av rädsla och oro inför våldet. Resultatet visar även på att barnen inte är passiva åskådare till våldet, utan alla barn agerar på något sätt i samband med att våldet uppstår. / Background: Intimate partner violence is a major societal problem both globally and nationally. Up to one in ten children in Sweden grows up experiencing intimate partner violence. Illuminating children's experiences of violence in this study contributes to a deeper knowledge of the character of violence and the impact of violence on the attachment between children and their guardians. Purpose: The purpose of this study is to synthesize and analyze how previous research describes children´s experiences of intimate partner violence. Method: This study is a literature review where 16 primary studies were collected and analyzed using a thematic analysis method. Result: The results highlight how children experience violence in their own home in different ways, as well as how they carry a feeling of fear and anxiety in front of the violence. The results also show that children are not passive spectators to the violence, but all children act in some way in connection with the violence occuring.