This study aims to find coping resources in two different paradigms of pastoral care using coping theory from the psychology of religion. The intention is to find coping resources that are functional coping strategies to help priests and chaplains in their work with pastoral care. The research questions are: What coping resources can be found in the pastoral clinical paradigm and the contextual paradigm? What are the differences and similarities? The method used is template analysis style where the theories form a framework for the material used to analyse in this study. The theories used for this study are religious coping theory and pastoral care theory. The materials used in this study are two books about pastoral care by Bergstrand & Lidbeck (1997) Själavård I and Patton (2005) Pastoral Care An essential Guide. The analysis points out that the coping resources in pastoral care theory are: tutoring, delimitation, prayer and education. These were represented in both of the pastoral care paradigms. In the pastoral clinical paradigm the coping resources focus was on the individual level whereas in the contextual paradigm the focus was on the group and organisation level. / Detta är en uppsats som via två olika själavårdsparadigm, kontextuellt själavårdsparadigm samt pastoralkliniskt själavårdsparadigm söker finna copingresurser i orienteringssystemet som kan fungera som funktionella copingstrategier för själavårdarens stresshantering i sin yrkesroll som själavårdare. Jag söker efter att finna likheter och skillnader själavårdsparadigmen emellan. Frågeställningarna i denna uppsats är följande: 1. Vilka copingresurser erbjuds för själavårdare av pastoralkliniskt själavårdsparadigm? 2. Vilka copingresurser erbjuds för själavårdare av kontextuellt själavårdsparadigm? 3. Vilka likheter och skillnader kan urskiljas? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av två böcker om själavård, en svensk bok som är skriven för blivande själavårdare, nuvarande själavårdare samt människor intresserade av själavård av Bergstrand och Lidbeck (1997) som heter Själavård I. Jag har även använt mig av en bok som är skriven i en amerikansk kontext om själavård av Patton (2005) som heter Pastoral care an essential guide. Som metod för denna uppsats har jag använt mig av en teoristyrd analys, template analysis style. Denna metod innebär att teorierna är referensramen för uppsatsen. Teorierna jag använt mig av är själavårdsteori samt religionspsykologisk copingteori. Resultatet jag fått fram visar på flera olika copingresurser som funktionella copingstrategier: handledning i grupp eller enskilt, gränsdragning, bön och utbildning. Dessa har varit gemensamma för de båda själavårdsparadigmen dock på olika nivåer, främst individuell nivå eller främst gruppnivå. I pastoralkliniskt själavårdsparadigm är nivån mer åt det individuella medan i kontextuellt själavårdsparadigm är nivån på gruppnivå samt organisationsnivå. I de båda själavårdsparadigmerna fanns inslag av både den individuella nivån samt gruppnivån.