Abstract Aim The aim is that by using the curriculumcodes, analyze and compare four curriculums in physical education. The study begins in the elementary school introduction in 1962, and then makes three more strikes in 1980, 1994 and 2011. The questions that are addressed in this paper are, Which expression of competence code can be found in the different curricular? What are the expressions for performance code can be found in the different curricula? Is there any change regarding which code teachers use when they assess the students? Method   As a basis, the four curricula Lgr 62 Lgr 80, Lpo 94 and Lgr 11 in physical education are used. These four curriculums are studied and compared for similarities and changes in the assessment uses comparative content analysis. A number of publications in the curriculum codes are used in the analysis of the curriculum. The publications are based on relevance to the study. Results  The study shows examples of the similarities between the syllabuses way to look at how teachers must assess students. You can also see that all four different curricula in physical education is based on the assessment that correspond well with Bernstein's curriculum codes, especially when it comes to performance code. The study also shows that training programs over time have not changed appreciably applicable assessment. Conclusions  The syllabuses studied the expression of the same type of performance-based assessment "performance code". In all four curricula studied is the "performance code" that dominates, however, it is possible in Lpo 94 to find a rating criterion that signals "competence code". Moreover study indicates that "competence code" more found in the syllabuses "Goals to strive for" and "Purpose". Keywords Gymnastic, physical education, curriculum, curriculum codes, assessment / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet är att med hjälp av läroplanskoder analysera och jämföra fyra kursplaner i ämnet idrott och hälsa. Studien startar i och med grundskolans införande 1962, och därefter görs ytterligare tre nedslag 1980, 1994 samt 2011. Frågeställningarna som behandlas i denna uppsats är, Vilka uttryck för competence code går att finna i de olika kursplanerna? Vilka uttryck för performance code går att finna i de olika kursplanerna? Sker det en förändring i kursplanen gällande vilken kod lärarna ska bedöma eleverna utifrån? Metod Som underlag används de fyra kursplanerna Lgr 62, Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 i idrott och hälsa. Dessa fyra kursplaner studeras och jämförs med avseende på likheter och förändringar i bedömning med hjälp av komparativ innehållsanalys. Ett antal publikationer inom läroplanskoder används vid analysen av kursplanerna. Publikationerna väljs utifrån relevans till studien. Resultat Studien visar exempel på likheter mellan kursplanernas sätt att se på hur lärare skall bedöma elever. Det går även att se att alla fyra olika kursplaner i idrott och hälsa utgår från bedömning som stämmer väl överrens med Basil Bernsteins läroplanskoder, framförallt när det kommer till performance code. Studien visar även att kursplanerna över tid inte har förändrats nämnvärt gällande bedömning. Slutsats Kursplanerna som har studerats ger uttryck för samma typ av prestationsinriktad bedömning ”performance code”. I alla fyra kursplaner som studerats är det ”performance code” som dominerar, dock går det att i Lpo 94 finna ett betygskriterium som signalerar ”competence code”. I övrigt pekar studien på att ”competence code” mer återfinns i kursplanernas ”Mål att sträva mot” och ”Syfte”. Nyckelord Gymnastik, idrott och hälsa, kursplaner, läroplanskoder, bedömning / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2014</p>

The overall purpose of this thesis is to critically contextualise the organization of content in Swedish upper-secondary vocational education by highlighting its social and political implications in relation to social class. Policy documents concerning the content of vocational education in Sweden from 1971 to 2011 serve as the main empirical source, with particular attention given to the reform of 2011 (Gy11). The thesis is comprised of four studies that each represents a different context that reveals social and political implications of the selection and organisation of content in Gy11. The content structure of Gy11 is thus analysed in relation to (a) the school’s role of fostering democratic citizens and the overarching societal function of education, (b) knowledge distribution among social classes, (c) a class context, including key historical and contemporary reforms, and (d) a modern historical context, focusing on how two previous structural reforms (1971 and 1994) organised power and control over educational content. The study results show that, in terms of its content structure and underlying principles, Gy11 represents a historical break with previous reforms in many respects. Fundamental organising principles of past reforms, such as students’ preparation for active citizenship, critical thinking and entry to higher education, have been given less importance while the content is more context-bound than in previous reforms. The Gy11 reform can thus be seen as a part of a broader policy trend that is detracting from earlier efforts to give all social classes equal access to an equivalent education and reduce social imbalances in education. This new way of shaping vocational education is, it is argued, likely to exacerbate class inequalities by both reducing social mobility and rendering knowledge distribution in society more asymmetric.