Previous research worldwide has shown that curriculum materials maintain a strong presence and constitute an important tool, artefact, in mathematics classrooms. Yet, there is a vast lack of research on the design and the characteristics of teacher guides. The thesis aims to: 1) investigate the features of the Finnish teacher guides for mathematics at primary school and 2) map the cultural specificities and norms for classroom practices as construed in Finnish teacher guides. The data consist of nine Finnish teacher guides in mathematics (belonging to three textbook series) for Grades 1-6 and comprise almost 90 percent of the teacher guides utilized in Finnish schools for 2008. These teacher guides are examined through three studies. In the first study, we developed an analytical tool based on Davis and Krajcik’s ideas about educative curriculum materials when analysing the teacher guides’ content. In the second study, we analysed a larger sample of the Finnish teacher guides using the same analytical tool, but extending the study to also analyse their form, i.e. their look, structure and voice. This study shows that there is a wide consensus on both the content and the form of the guides. While several educative aspects are weakly presented in the guides, the analysis shows that they offer rich and varied resources for teachers in their everyday work in designing and enacting mathematics teaching and hence, learning in practice. The third study delves more deeply into the characteristics of the support the guides offer to design mathematics classrooms. We characterize the cultural script of the reflected classroom practice by analysing the form and the function of the activities promoted in most of the guides. We found a relatively homogeneous script that promotes differentiation while keeping students in the same mathematical area, opportunities to participate in whole-class interaction that comprises a variety of activities, like mental calculation, games, problem-solving, individual and group work, and small piece of homework after every single lesson. The thesis contributes to the international research discourse on curriculum materials and in particular on teacher guides as resources for design of mathematics classroom in a specific educational context. The study is also of interest for teachers, and for text-book authors in developing teacher guides in line with research. / Tidigare forskning visar att läromedel, så som elevernas lärobok och lärarhandledningar är den resurs som används i huvudsak som grund för matematikundervisning. Finsk forskning visar dessutom att finländska lärare (åk 1-6) i stor utsträckning använder lärarhandledningar i själva undervisningen och även för att planera och organisera sin undervisning. Studiens övergripande syfte är att se vilken typ av resurs de finländska lärarhandledningar utgör för läraren, men också att belysa vilken typ av klassrum som dessa lärarhandledningar verkar främja, då lärarna använder de uppgifter och aktiviteter som presenteras i lärarhandledningarna. Studien är genomförd som en dokumentanalys av tre läroboksserier i matematik för grundskolans årskurser 1, 3 och 6. Det är totalt nio lärarhandledningar som har analyserats. Dessa tre läroboksserier täcker nästan 90 procent av de lärarhandledningar som användes i och på finska skolor under år 2008. Avhandlingen består av tre studier. I den första studien som också betraktas som pilotstudie, utvecklade vi ett fungerande analytiskt verktyg som bygger på Davis och Krajciks idéer om ”lärande läromedel”. I den andra studien fördjupar vi resultaten från pilotstudien genom att analysera ett större urval med samma ramverk. Denna studie visar att det finns en bred enighet om både innehåll och form i lärarhandledningarna och vi identifierade sex återkommande aktiviteter som är närvarande på varje tilltänkt lektion. Vidare visar analysen att egenskaperna hos de finländska lärarhandledningarna erbjuder rika och varierande resurser för lärare i det dagliga arbetet vid både planering och genomförande av matematikundervisning. Den tredje studien är en fördjupning i analysverktygets femte kategori för att finna vilket stöd de erbjuder för att designa undervisning. Där kartlägger och karakteriserar vi det kulturella skript utifrån de finska lärarhandledningarna genom att analysera både form och funktion av de gemensamt föreslagna återkommande aktiviteterna. Vi identifierade en relativt homogen klassrumspraktik som lyfter fram helklassinteraktion, variation med hjälp av olika typer av aktiviteter, möjlighet för alla elever att delta och läxor som en förlängning av lärande av lektionens innehåll. Avhandlingen mynnar ut i en diskussion av resultatens slutsatser och dess praktiska implikationer, vilket kan vara av intresse för forskare, läromedelsförfattare men även för lärare, rektorer och kommuner som vill utveckla och förbättra undervisningen i matematik. Avhandlingen bidrar till den internationella forskningsdiskursen om läromedel i stort och om lärarhandledningar i synnerhet.