Upprepad användning av en mutterdragare under lång tid kan ge upphov till muskuloskeletala skador. Det skulle därför vara av stort intresse med en analytisk modell som förutsäger reaktionskrafter och rörelse av verktyget när det interagerar med operatörens hand-arm-system. Målet med detta arbete var att skapa en modell som kan approximera de krafter som mutterdragaranvändaren utsätts för genom att vidareutveckla tidigare modeller.  Mutterdragaren modellerades som en tidvis fast inspänd balk och deformationssamband användes för att bygga vidare på tidigare modeller. Modellen är konstruerad med antagandet att användarens hand-armsystem beter sig som ett fjäder-massa-dämparsystem. Två modeller konstruerades: ett enhandssystem och ett system där verktygsanvändning med två händer approximeras. Indata är mutterdragarens moment i tiden och parametervärden, tagna från tidigare forskning. Resultatet visade att enhandsmodellen inte kan prediktera kraften som överförs till operatörens hand-arm system på ett noggrant sätt, modellen gav kraften 70,1 N, 47% mer än mätdatan 47,6 N. Tvåhandssystemet ger en bättre approximation av kraften: 41,5 N. Detta är 13% mindre än mätdatan. Noggrannheten ökade för vissa åtdragningsmoment. Vissa miljöfaktorer gör det svårt att samla in mätdata som är representativa för alla användare. Bland annat spelar operatörens ålder, muskelstyrka och erfarenhet med verktyget en stor roll vid hanteringen av en mutterdragare. Det innebär att en jämförande analys med andra verktygmodeller