SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften Nämnaren. Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ’pilotklasser’ vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m. höstterminen 2007 då de använde den färdiga räknaren TI-Nspire CAS. Syftet med denna pilotstudie är att ta reda på hur den nya symbolhanterande räknaren fungerar i matematikundervisningen i de två pilotklasserna på gymnasiets NV-program, främst ur elevernas perspektiv, men också ur lärarnas. Tanken är att pröva olika metoder, som kan användas i en större undersökning. Bakgrunden ger bl.a. en översikt av de handburna räknehjälpmedlens historia och en kortfattad historik över elektroniska hjälpmedel i den svenska skolan. Tidigare forskning tar upp miniräknaren i skolan och då främst grafräknaren. Observationsmetoderna är miniräknardagböcker, diagnostiska test, elev- och lärarenkät. Jag jämför också klassernas kursbetyg och klassificerar ett antal matematikuppgifter m.a.p. möjlig användning av CAS. Resultatet gav en mångfacetterad bild med både positiva och negativa sidor. Skolorna behöver ta ställning till vilka klasser som ska använda symbolhanterande räknare och erbjuda lärarna fortbildning. Det behövs metodutveckling, nya läromedel och en reformerad lärarutbildning för att fullt kunna dra nytta av den nya teknikens möjligheter. Jag lämnar flera förslag på fortsatt forskning. / kontakt: david_u_strom@hotmail.com

I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut. Digitala redskap och internet ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen men kan också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna. Kompetensutvecklingsplaner uppfattas inte som genomtänkta vilket kan vara ett hinder för utveckling.

This report is focusing on problems with introducing standard enterprise resource planning systems (ERP) in businesses. A study has been carried out on a service and support department at a Swedish heat metering company, SVM North Node. The study aims to help the company become a better customer in choice and customization of a new ERP system. We make a description of the department studied and the work carried out there, on the basis of learning, knowledge and cooperation. As a final point we present some ideas on how computer systems could support their work, hoping that this will result in them making adequate demands on a new ERP system. / Den här rapporten fokuserar på problem med införande av affärssystem i företag. En studie har utförts på service- och supportavdelningen på ett svenskt elektronikföretag, SVM North Node. Med arbetet hoppas vi tillföra insikter som gör avdelningen och företaget till en bättre kund i sitt val och anpassande av affärssystem. I rapporten beskriver vi avdelningen och det arbete som utförs där i ljuset av lärande och kunskap. Slutligen presenterar vi några idéer för hur datorsystem skulle kunna stödja deras arbete. Syftet med detta är att de ska kunna ställa adekvata krav på ett nytt affärssystem. / Ida Järvliden, ida_jervliden@hotmail.com Stefan Rydin, rydinstefan@hotmail.com