Considering an individual’s day-to-day variability of activity-travel patterns will provide a more complete description of how an individual behaves to adapt the changing constraints and resources on different days. Without this day-to-day variability understanding, the individual’s behaviour would not be fully grasped and any suggested policy, planning and development would not completely achieve their desired objectives. The day-to-day behaviour is a subject to an interaction between individual’s needs and time-space constraints. The availability of ‘external’ resources (e.g., disposable income, built environment accessibility, and access to different travel mode/s) gives more opportunities for some individuals to participate in certain activities and/or trips than others. The constraints do not only consider budget and time constraints, but also include how an individual associates with other individuals and materials, and complies with any given authorities’ rules and regulations. The needs-constraints interaction also unveils some endogeneities which may not be captured by microeconomic and attitude theories. Failing to understand these interactions will underestimate the individual’s complex decision making process for performing certain behaviour. The constraints are not solely about physical constraints and instrumental factors, such as travel mode availability, time and cost. It is also influenced by individual’s non-instrumental variables, such as motivation, volition and habits. Currently there is a lack of knowledge how these non-instrumental variables are interacting and influencing the constraints to shape the individual’s travel behaviour. The implementation of certain activity-travel policy which only focuses in giving more opportunities to an individual within time and space resources without considering an individual’s attitude and/or habit may not be well accepted and followed by member of public. Moreover, the integration also reveals how an individual puts different priority on different potential activities based on the how an individual allocates/does not allocate time in engaging certain activities when having strong commitment and intention. In addition, including an individual’s health condition in the analysis may help in coordinating certain public health related policy with activity-travel policy. This thesis includes six papers which investigated the factors described above. The first three papers investigated how activity participation and built environment variables which can represent individuals’ constraints explain the day-to-day variability of individuals’ behaviours. Furthermore, the fourth and fifth paper explored the interaction between individuals’ time-use and activity participation, subjective characteristics and health factors. Lastly, the sixth paper examined how the time-space constraints and health condition explain the degree of variability in individuals’ multi-facet and multi-dimensional activity-travel patterns using sequential alignment method. / Genom att ta hänsyn till den dagliga variationen i en individs aktivitets- och resemönster erhålls en mer komplett bild av hur denna beter sig för att anpassa sig till ändrade begränsningar och resurser under olika dagar. Utan förståelse för denna dagliga variation kan inte individens beteende helt förstås och de föreslagna policyåtgärderna, planering eller utveckling skulle inte helt uppnå sina önskade mål. Det dagliga beteendet är föremål för en interaktion mellan å ena sidan individens behov och å andra sidan begränsningar i tid och rum. Tillgång till ”externa” resurser (exempelvis disponibel inkomst eller tillgång till olika färdmedel) påverkar möjligheterna för individer att delta i aktiviteter och/eller resor. Begränsningarna gäller inte bara monetär budget eller tid, utan inkluderar även exempelvis fysisk miljö, regler och förordningar samt hur en individ kan associera med andra individer. Växelverkan mellan behov och begränsningar belyser och klargör även endogenitet som inte självklart kan fångas av mikroekonomiska och attitydteorier. Att inte ta hänsyn till dessa interaktioner kan vara att underskatta individens komplexa beslutfattandeprocess. Tid- och rumsbegränsningarna handlar uteslutande om fysiska begränsningar och instrumentella faktorer, såsom färdmedelstillgänglighet, färdtid och färdkostnad. Individens beteende påverkas även av enskilda icke-instrumentella variabler, såsom motivation, vilja och vanor. Vi har idag bristande kunskap om hur dessa icke-instrumentella variabler interagerar med och påverkar begränsningar för att forma individens resebeteende. Genomförandet av viss aktivitets- och resepolicyåtgärder som bara fokuserar på att ge fler möjligheter till en individ inom tid- och rumsresurser, utan att också ta hänsyn individens attityder och/eller vana, kan försvåra allmänhetens acceptans.  Vidare, genom att inkludera en persons hälsotillstånd i analysen kan vi få ökade insikter hur vi kan samordna hälsorelaterade policyåtgärder med aktivitets- och resepolicyåtgärder. Denna avhandling innehåller sex artiklar som undersöker de faktorer som beskrivs ovan. De tre första artiklarna undersöker dels hur begränsningarna enligt ovan förklarar den dagliga variationen av en individs aktivitetsmönster och aktivitetsrum, dels samspelet mellan en aktivitets varaktighet, den erforderliga restiden och aktivitetsrummet. De fjärde och femte artiklarna undersöker samspelet mellan individens tid- och rumsbegränsningar, subjektiva egenskaper och hälsobegränsningar. Slutligen, i den sjätte artikeln undersöks med hjälp av en metod för sekventiell gruppering (sequential alignment) hur tidsbegränsning, rumsbegränsning och hälsotillståndet förklarar variationen i individers mångfacetterade och flerdimensionella aktivitets- och resemönster. / <p>QC 20151210</p>