<p>Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.</p><p>Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna. Visar det sig att lämnade uppgifter inte är korrekta eller kommer in för sent, är det den deklarationsskyldige som drabbas av skattetillägg respektive förseningsavgift.</p><p>Det är Skatteverket som registrerar ombudet. I lagen har det specificerats att underåriga personer, personer i konkurs eller personer som har förvaltare inte får registreras som deklarationsombud. Vidare krävs också att personen ska vara lämplig för uppdraget. Vid registreringen ska även beaktas om personen i fråga har dömts för ekonomisk brottslighet, tidigare visat sig vara oskicklig eller visats sig vara olämplig.</p><p>Efter att ha pratat med representanter för Skatteverket har det framkommit att det idag, ett år efter lagens införande, i flera avseenden är oklart hur lagen ska tolkas avseende ansvar för lämnade uppgifter och bedömning av kriterierna vid registrering av ombudet. Vi anser att en oklart utformad lag som kan komma att innebära hårda sanktioner mot den enskilde inte är att föredra i vårt svenska skattesystem.</p><p>Någon utvärdering av lagen har hittills inte gjorts, så framtiden får utvisa om det nya tillvägagångssättet med ombud medför den vinst för Skatteverket och för företagen som förutspåddes i lagförarbetena.</p>

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer. Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna. Visar det sig att lämnade uppgifter inte är korrekta eller kommer in för sent, är det den deklarationsskyldige som drabbas av skattetillägg respektive förseningsavgift. Det är Skatteverket som registrerar ombudet. I lagen har det specificerats att underåriga personer, personer i konkurs eller personer som har förvaltare inte får registreras som deklarationsombud. Vidare krävs också att personen ska vara lämplig för uppdraget. Vid registreringen ska även beaktas om personen i fråga har dömts för ekonomisk brottslighet, tidigare visat sig vara oskicklig eller visats sig vara olämplig. Efter att ha pratat med representanter för Skatteverket har det framkommit att det idag, ett år efter lagens införande, i flera avseenden är oklart hur lagen ska tolkas avseende ansvar för lämnade uppgifter och bedömning av kriterierna vid registrering av ombudet. Vi anser att en oklart utformad lag som kan komma att innebära hårda sanktioner mot den enskilde inte är att föredra i vårt svenska skattesystem. Någon utvärdering av lagen har hittills inte gjorts, så framtiden får utvisa om det nya tillvägagångssättet med ombud medför den vinst för Skatteverket och för företagen som förutspåddes i lagförarbetena.