The primary aim was to compare the effectiveness of smoking cessation interventions of different intensities in a clinical dental and a telephone setting in Sweden. Methods: A total of 300 smokers were randomized to High or Low Intensity Treatment (HIT or LIT) at the Public Dental Service, County Council of Västmanland. Effectiveness (abstinence rate) was measured after 1yr (paper I) and 5-8yrs (paper III). A cost-effectiveness analysis was conducted, based on intervention costs, number of abstinent participants after 1yr, and a Markov modelling of future costs and health (in QALYs) consequences (paper II). In paper IV, 586 callers to the Swedish National Tobacco Quitline (SNTQ) were randomized to high-intensity proactive or low-intensity reactive service, and effectiveness was measured after 1 yr. Effectiveness measures were self-reported point prevalence, 6-month continuous abstinence, and sustained abstinence. Results: Absolute quit rates were 7% higher with HIT than with LIT on all measures and increased by 8% from 1yr to 5-8yrs. Point prevalence was 23% vs. 16% (p=.11) after 1yr and 31% vs. 24% (p=.16) after 5-8yrs. Six-month continuous abstinence was 18% vs. 9% (p =.02) after 1yr and 26% vs.19% (p=.18) after 5-8yrs. Sustained abstinence was 12% vs. 5% (p =.03) after 5-8yrs. Nicotine dependence was a strong predictor for abstinence at 1yr and achieved abstinence at 1yr was a strong predictor for abstinence at long-term follow-up. The cost-effectiveness analysis showed that both HIT and LIT were cost-effective, and LIT was even cost-saving compared with doing nothing. HIT was more costly and more effective than LIT, and the cost of each extra QALY gained by HIT was 100,000SEK, which is considered very cost-effective in Sweden. Proactice and reactive services were equally effective at the SNTQ. Point prevalence was 27% and 6-month continuous abstinence was 21% after 1yr. Being smoke-free at baseline was the strongest predictor for abstinence at 1yr. Conclusion: Support at high as well as low intensity in a clinical dental setting in Sweden and at the SNTQ was effective in achieving smoking cessation. Both high- and low-intensity interventions were very cost-effective in a clinical dental setting.

Bakgrund: Tobaksanvändande är kraftigt associerat med ohälsa i munnen. Socioekonomiskt svaga grupper har högre tobaksanvändning, vilket resulterar i att de drabbas av mer tobaksrelaterad ohälsa. Denna ojämlikhet i hälsa minskar möjligheten till en hållbar utveckling. I synnerhet är rökare överrepresenterade bland patienter med tandlossningssjukdom. Tidigare forskning har fokuserat på tandvårdens upplevelser av att tillhandahålla tobaksrådgivning och tobaksavvänjning, mycket få studier har fokuserat på patienternas perspektiv. Sveriges åtta folkhälsopolitiska mål strävar åt en mer jämlik hälsa och betonar vikten av att agera mot tobaksanvändning. För att nå framgång i detta arbete måste organisationer samarbeta och samverka tvärsektoriellt. Detta har givit tandvården incitament att ge rökande patienter tobaksrådgivning och stöd i tobaksavvänjning. Syfte: Syftet är att utforska patienters upplevelse av råd och stöd för tobaksavvänjning inom tandvård genom en systematisk litteraturöversikt. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts på 15 artiklar publicerade mellan 1999–2021. Samtliga artiklar hämtades från PubMed och behandlade patienters upplevelser kring tobaksrådgivning och stöd för tobaksavvänjning. Resultat: Majoriteten av patienterna upplever tandvården som en god arena för tobaksrådgivning och tobaksavvänjning. Tandläkare har möjlighet att påverka patienterna, då resultatet visar att yrkesrollen erhåller ett högt förtroendekapital. Tobakens påverkan på munhälsan betonas vara en viktig faktor för att inse att en beteendeförändring måste ske. Slutsats: Efter analys av granskade artiklar visar resultatet att en majoritet av patienterna förväntar sig råd om tobaksanvändning och även stöd i tobaksavvänjning av sin tandläkare. Genom att använda samtalsmetoder för att stärka empowerment kan tandläkare och tandvårdspersonal bidra till folkhälsofrämjande interventioner.